RIKSDAGSUNDERRÄTTELSER. BANKO-UTSKOTTETS REALISATIONSBETÄNKANDE. BankoUtskottets utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition och alla de motioner som blifvit väckta i frågan om realisationen, är ett sådant hufvuddokumenot ibland Riksdagens handlingar, att vi anse oss böra lemna ett rum åt det ordagranna innehållet såväl deraf som af förslaget i afsee:de på hufvudgrunderue för Bankens låneröre:se och det blifvande myntet. Vi börja med det förstnämda eller frågan om realisationens verkställande den i Juli; med förbigiende af alla motionernas upprepande, hviika förut varit till större delen intagna i bladet. Utskottets eget utlåtande lyder sålunda: Um det å ena sidan icke kan nekas, att under framfarna tider, då Banken stålt under sekretessen, och sanna begrep p om Banko-väsendet ej donu hunnit ati göra sig gällande, rubbuingar i Rikets penninge-förhållanden och deiaf följande flerfalldiga oiyckor uppstält gcnom ansvarslöse Ständers Bankförvaltnivg, tror dock Utskottet det å andra sidan böra medgifsas, alt förhållandena härmedi väsendtlig mån förandrats, sedan ve) allenast närvarande realisationsföretag vunnit s stöd ar Bankens Pubiier tet, som måste afböja hvarje försök i ev framtid att förnya de misstag, hvilka tillintetgjort de tillförene tid efter annan vidtagna försök, att i myntväsendet återföra ordning och stadga, utan ock en alani nnoare upplysving 1 detta ämne bunn t att spridas iblard Nationen och dess Lepresevlanter, samt slutligen jemväl Banten nu mera blifvit ställd under en at Kovungen och Rikets Ständer gemensamt stiftad Lag, hvilka sammanlagda omständiehet er, efter Utskottets öfvertygelse, mäste fördelaktigt verka på opin:onen hos alla de medborgareklasser, hvilkas opinion, I afseende på detta företag, kan anses vara af största vigt för dess framgåog: men om man utt denna opinions narvarande ställving tror sig finna ett hinder, att nu företaga silfverutvexilngen, måste man med desto större skäl frukta för inflytandet af samma opiuton, 1 händelse Rikets Stander än längre fördröjåe uppfyllandet af den uiaf fikets sist församlade Ständer gilne och, genom allmän lag, af Konungen sanktionerade lofven och försskran, att hvar och en, som någon Bankens sedei eller förbindelse innehafver, skall, enligt den i 1 SN. af myntbestämningslagen af den 1 Mars 1830, såsom orubblig stadgade grund, så väl för invexlingen af Bankens s: dlar, som för inlösen af dess öfrige förbindelser, derföre njuta full betalning. Ut-kottet kan visserligen ej undgå inse, ait förbållandet emellan landets import och export måste aga ett ej obetydligt inflytande på realisationens framtida beständ och åtminstone, i händelse af en längre ferifarande underbalans : Svenska handeln, försvåra dess upprätthållande; men Utskottet finner det ingalunda vara ådagalagat, att Sverges export för värvarande understiger de. s Import, hvarom, efter Utskottet omdöme, de tillförlitligaste uppgifter skola kunna ernås, just derigenom att fri utförsel af silfver under fri utvexling, på sätt Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 29 Januari 1930 innehåller, kommer att aga rum, samt silfver, såsom annan vars, kommer at noteras och förpassas, bvarmedeist sålunda, i händelse verklig underbalans i Svenska handeln existerar, Regeringen säkrast sättes i tillfälle att derom erhålla känneaom och vidtaga tjenliga Författningar till handelns och näringernes upphjelpande; och har Utskottet för öfrigt, vid uppgörande af de garantier, hvilka ef:er Utskottets tanka böra ställas för realisationens framtida betryggande, ej underlåtit ait uppgifva den utväg, som bör begagnas till förekommande af det menliga inflytande, en för något ar tullfälligtv:s uppkommande u: uder-balans uti Svensla bandeln, sanst deraf häriedd hög kurs möjligen skulle hbunua hafva å realisations-löretaget. Utskottet finner väl icke någon anledning till den förmodan, att Svenska Baukosedlarne, efter silfverulvexlingens begynnande, skola blifva af mindre gångbarhet i Finland än de för närvarande äro, och kan på grund häraf ej eller , dela den tanke, att ctt betydligare antal af dessa sedjar skulle vid sdfver-utvexlingens början till Banken Instömmar men om detta förhållande in