RIKSDAGSUNDERRAÄTTELSER. Plenum på Riddarhuset den 21 April 1834. Den diskussion, hvilken hufvudsakligen upptog detta pienum, nemligen om remissen af civillagsförslaget skulle både för ämnets vigt och sitt eget innehåll förtjera att efter justeringen meddelas i mera utförligket, om utrymmet då medger det, hvarföre vi här endast i största korthet upptaga det hufvudsakliga: Diskussionen hvälfde sig kring frågorna om, huru vidt ech när förslaget borde antagas. Friherre Boije, sem började, ansåg civil-lagen fordra en ytterligare granskning, och ingick i en undersökning om svårigheterna härvid samt öfver nödvärdigheten att få åtskilliga preliminvärfrågor förut utredda, till hvilket ändamål han föreslog att Lagutskottet borde höras, för att ytt:a sig om huru ärendet bör behandlas; sjelfva lagförslagets granskning vid denna Riksdag kunde dock Lagutskottet omöjbgen medhinna. En jemförelsetablå borde derföre uppställas emellan 1734 års lag och den nya, deua förberedande arbete öfverlemnas vid nästa Riksdag, och alla Stården då sammanträda på ett ställe för att öfverlägga i ämnet. — Friberre Ehrenborg talade äfven för uppskof med granskningen. System Borde förut finnas i ekonomiska lagarna. Vissa Balkar kunde ej heller till granskning företagas, afsöndrade från det hela; ty alla de Straffbestämmelser, hvilka förekomma i gamla civil-lagen, äro der frånskilda och intagna i straffbalker. Om sammanhang skall med säkerhet fås i arbetet, så bör det derföre betraktas i sitt hela skick, Hr Stråhle ingick i undersökning om, huruvida en rent af ny lag borde utarbetas, eller om icke den gamla hellre borde bibehållas med nödiga förändringar och sammandrag till en codex af författningar, som förklara och upplysa den af 1734. En komitt borde få detta uppdrag, antingen den gamla Lagkomitcen e!ler också en ny; men alla lagees delar borde I ett sammanhang vara under granskning. — Frih. Boje motsade framställningen om lagförslagets omarbetning för dess mindre ofullkomligheters skull; ty brister vidlåda allt menskligt, och vill man absolut undvika dem, kommer man aldrig till något slut. Nästa Riksdags Lag-Utsk. må äga alt afskilja det mindre dugliga. — Hr Cederschöld talade mot uppskof; man borde icke uppskjuta till mergondagen hvad i dag kan ske, olämpligt vore det att tillsätta en ny komiåd för att pröfva hvad en annan komitd gjort. Derefter yttrade Hr C. något om den i vissa fall mindre bestämdheten i redaktionen, och förslog derefter, att emedan 2 balkar äro så tillräckligt utvecklade att ingen ling derom rsera kunde återstå som behöft upplysas, så ken Lagutskottet, med flere ledamöter förstärkt, pröfva dem och Ständerne sedermera besluta och afgöra. — Grefve Cronhjeln: motsade Hr Stråhles förslag om en blott omarbetmrg af den gamla lagen, yttrade derefter åtskilligt angåerde förslagets handläggning, och föreslog, att Justitie-Ombudsmannren, hvars embete i många andra afseenden på de senare tiderna synts öfverflödigt, och hvilken bar så litet att göra, måtte få sig uppdraget att vid nästkorsmande Riksdag muntligen föredrags lagförslaget hos Ständerna. I sådan egenskap, såsom referent, vore bans embete nyttigt, och man borde beppes, att Ständerne vid nästa JustitieOmbudsmannaval skola lyckas att få en värdig och för platsen duglig man. — Hr Dalman yrkade att man i första rummet måtte ha principerna gifna, i enlighet med hvilka lagen borde vara utarbetad; några år förr eller senare vore mindre maktpål:ggande. — Er Gyclenhaal, Lars Berman, mstämde i yrkarde af uppskofs och wille hafva hela lagen granskad i ett sammanhang. — Frib. Ehrenborg ER NN ME Fe Aa