Aftonbladet – 19 april 1834, sida 1

VUILET UCL UTHTA BULUTILCUGU VIL I fega vYaAalelut Iaualtl ul UGL vet påkallad. Ändving vore dessutom vunnen uti den kostsamma kruttiillverkaingen, och sålunda har man vunnit. hvad man åsyftat; men någon uppsift på kvutförrådet vore mindre lämpligt att afgifva. Häruti förenade sig flere af Ståndets ledamöter. — Prosten Ästrand deremot trodde, att Hr Biskoppers framstallning hade mera sken än skäl för sig. De u!landska missionerne hade troligen bätfre redo på våra försvarsanstalter BR. St. sjelfve. Man åsyftade granskning af hushållninzen och räkenskaperne, och en sådan vore ej möjlig för revisorerne, tan någon uppgift på ullgångarne. — Prosten P. Svedelivs begärde återremiss af betänkandet på a af Baskop ef Vingård anförde grunder. — Doktor Ruus yrkade på semma grunder att betänkandet ej skulle äterremiteras. Det vore ganska vol om utlänningen finge bunssap om vårt kvutförråd. Detta kunde sätta skräck i honom. — Sedan Prosten Ästrand ytterligare upptys st om nödvändisheten af den begärde regdozörelsen, afgjordes frågan genom votering, som u!föll med 12 röster för återremiss och 26 emot densamma. 72 — 77 6. lemmnadis utan anmärkning. 78 6. rörande mötespasseso!ansen föravledde en viälyftigare diskussion. Gamla passevolansfonden ägde vid är 1929 ärs början en netto bebållving stor 295,022 Rdr 13 sk., för hvilken summa de förvaltande verken ej vågon räkenskap kunnat åläggas, aildenstund Kongl. Maj:t förklarat, att gamla mötespassevolanskassan j bör någon revision underkastas. Utskottet hade, till följd af detta Kongl. Majs förklaravde, funnit sig fortfarande förhindradt att tillstyrka någon åtgärd, 1 anledning af Revisorernes framsia ling. — Prosten P. G. Svedelius trodde, att Riks. Sander borde till Konal Maj:t aflåta en urderdånig skvifvelse, med anhållan om ändrings vinnande i detta obehagliga förhållande. Prosten Stenhammar förklarade, att af hela revisionsarbetet hade detta ämne för bonom varit det obehagligas:e. Han öoskade högeligen, att dylika misstag om Ständernas mening c mera måtte begås afstyreisen. Detinbördes förtroendet vunne ej deraf. Han yrkade stt man borde ytterligare begara granskning af passevolanskassan. Häri iostämde ganska många. — Prosten Ästrand yrkade återremiss. — Hårut: förenade sig Prostarne Nordin och Östberg. Domprosten fMolmström trodde ej, att såsom Prosten Stenhemmar föreslagit, Riksens Ständer ägde en retroaktif gransknirg af passevolansekassan. Stårdet beslöt att denna 4 skulle återremitteras. 80 S. I denna paragraf anmärkes att passevolansfonden utgiort skatter och onera för besittningar, af hvilka ingen afkastning kommit fonden till godo, dessutom har passevolanskassan bufvit använd will åtskilliga för densamma främmande ändamål, såsom öfningsplatsers planerande, m. m., hvarföre Utskottet hemställt att dylika afgifter må hädanefter bestridas af gamla mötespassevolansfonden eller ock anvisas att utgå af tredje hufvudtitelns tillgångar. Doktor Holmström trodde att dessa antnärkningar borde drabba Rikets Ständers eget beslut vid sistl. Riksdag, Enligt detta besluts ordalydelse kunde passevolansmedlen till dessa ändamål användas. — Prosten P. G. Svedelins anmärkte deremot, att genom soldaternas matsäclkar gjorde man inga broar, inga planeringar, skaffade ingen amunition. Passevolanskassan vore ett surrogat för matsäckskistan, och borde sålunda aldrig till främmande än5 damål anvärdas. — Doktor Heurlin medgaf att dessa uppgifter möjligen härledt sig genom Rikets Ständers eget begifvande, och hade aldrig drabbat rustoch rotehållare, då den gamla matsäctkskistan ägde rum. Han föreslog derföre att man borde afläta en uederdånig skvifvelse till Kongl. Muai:t 1rörande detta förhållande. 56 6 rörer underlåten inventering af flottans ekvirkesförråd, hvarigenom vederbörandes redovisning ej kunnat kontrol.eras. — Biskop af Wingård uppIlyste att Kongl. Maj redan befallt en dylik inventering; Prosten Ästrand deremot att denna befall ning blott röråäv det mindre fö rådet, och att man sålunda vore lika okuvcnig om det hela. Ståndet lemvade dock denna 5. utan anmärkning. 30 rörer en allmänna barnbördshus ts skuld till stalepv, 300 Rdr beco.. hvilken Utskottet föreslagit böra afskrifvas. — Prosten Hallström ogillade deena afskrifoing isynnerbet som allmänna barnbördsinrättningens tillgångar ganska väl medgfve betalandet af denna skuld, — Prostarne Astrind, Nor din och P. GC. Svedelius tillstyvkte afskrilninzen. Det gällde en ringa sutima och en from irvättning