Aftonbladet – 16 april 1834, sida 1

Svea Ordens Tredje Grad, 17 d:s kl. 7 e. m., uti f. d. Kirsteinska buset. RIKSDAGSUNDERRBRÄTTELSER. Särskilta orsaker föranlåta oss att i dag uppskjuta den närmare redogörelsen för gärdagens plenum på Riddarhuset, som utom föredragningen af en mängd betänkanden , hvilka biföllos, förnämligast upptogs af tvänne debatter, den ena i den ganska vigtiga ekonomiska frågan om åtgärder från statens sida för tullvägabringande af ekeplanterivgar iviket till flottans behof, och den andra i anledning af en i föregående plenum på eftermiddagen väckt motion af Hr Bräkenhjelm, om ett förändradt representationssätt för Adeln, på det viset, att Ståndets Ledamöter skulle fördelas 1 40 afdelningar, och hvardera afdelningen valde tio representanter; hvilken motion icke fick något understöd men röate mycket motstånd af Grefvarne Cronhjelm, Liljecrantz, Frih. Boye och Hr Riben samt föranledde den först nämde talaren till det förslaget att Adelns representationsrätt horde intagas i riksdagsordningen, på det icke nya motioner om representationsförändring ensidigt för detta stånd, måtte kunna göras vid hvar riksdag. Preste-Ståndets Plenum d. 15 April. Förmiddagen. Stats-utskottets utlåtande N:o 22, i anledning af Revisions-berättelsen, föredrogs. 1 S. Uti denna 4 har Stats-utskottet i sitt utlåtande funnit, att 1530 års revisorer icke saknat anledning tll den af dem gjorda, ehuru icke uppfyltda, begäran om delfående af de räkenskaper, Kongl. bref, protokoll m. m., som röra Mötespassevolanskassans förvaltning 1827 och 1828, samt enahanda redogörelse ifrån Kongl. Konvoy-Kommissariatet och Direktionen af armeens pensions-kassa; men då den för Revisorerne utfärdade instruktionens ordalydelse föranledt olika tydning, ansåg Utskottet det af Revisorerne irberattade förhållande icke böra föranleda till någon Rikets Ständers åtgärd. Prosten Lignell sade sig ej dela denna utskottets tanka. Någon åtgärd å Ständernes sida vore i förevarande fall så mycket mer behöllig, som det förefaller nationen motbjudande att hetagas granskningsrätten öfver användandet af publika kassor och medel. Vore här frågan att göra något, äfven det minsta, intrång på Konungamaktens område, så finnes troligen ingen, som Önskade att sådant skulle försökas, an mindre lyckas. Men här åsyftades endast att få se och veta, huru vederbörande emhbetsmän fullgöra sina åligganden: och dessa emsbetsmän konstituera ej Konunga-majestätet. De aro endast Konungens och folkets gemensamma tjenare, hvilkas åtgärder måste vara atkomliga för granskande uppmärksamhet af såväl den ena som auvdra statsmakten. I motsatt fall skulle en tredje statsmakt, emeilan Korungen och Folket, lätt kunna bilda sig. Folket fruktar en sådan embetsmannahierarki, tmedan historien: vittnar om de vådor den medfört, Emot hennes inkräktningar hafva alltid röster höjt sig, dem hon, enligt antagen och troget följd politik, förklarat så, som skulle Maj:tsrättigheterna varit i våda, hvilka likväl ingen sann fosterlandsvän vill förnärma. Men man vill hafva den kontrollerande makten oförkränkt öfver dem, som. äro anställda uti det allmönvas tj-nst: och denna helt paturliga rättighet är en ibland de vigtiga: ste, som folkrepresentanten har att bevaka. Önskehgt hade varit, om utskottet vid detta tillfälle sOrgfälligare värdat densamma. Den redlige. embetsmannen fruktar ej den lagliga granskningen af sina åtgarder; han tvertom önskar den för sin egen cnoskilta och nationens allmänna tiilfredsställelse. Det vore derföre för Talaren oförklarligt, hvarföre någon embetsmynrdighet skulle vilja undandraga sig skyldigheten att, när och i hvad fall som helst, redosöra inför sina princeipaler. Men då en slik händelse inträffar, måste 1epresentationen vara vaksem, samt icke eftergilva nögot af den konustitutionella rätt, folket tillkommer. Om utskottet. för sin granskning fonn:t några verkligen oöfvervinnerliga hinder, så hade Utskottet bort tillkännagifva; dem, eller till det minsta fästa Pikets Ständers uppmärksamhet på nödvändigheten att vara betärkta på medel deremot. Nar Utskottet icke ogillat Resvisorernes anmärkning, väntade man något annat an proposition ull sreedet skulle veda nn ee a od SL