svåra brott. — Professor Grubbe yltrade sig vara af samma : tanka. Det skulle föga passa ho:om som Professor i moralen att ej vara det; men han trodde att samhället borde fästa sig vid brottets karakter. Uti sjelfva lagstiftningen borde finnas e2a uppmuntran för den brottsliga alt ångra sig. I synnerhet vore det nödigt vid detta brott, som oftast ej annat än derigenom kunde upptäckas. Han yrkade derföre den af honom i dylikt fall föreslagna mildring i straffet. — Biskop Hedråen trodde att eden genam det skärpta straffet endast skulle förlora i helgd. Kunite tanken på skilsmessan från det gudomlisa vasendets nåd ej afhålla från mened, så trodde han ej heller att tanken derpå, att ej få vara med uti valförsam-lingar, komitter och dylikt skulle kunna hafva någon verkan. Man borde, om man vill neddraga eden till jordiska förhållanden, i edsformuläret ioföra: så sant jag vill äga medborgares aktning, medborgerliga förmåner. Han anförde exempel på cen ung man, som uti en välgörares konkurstvist s-urit falskt, för att åt devne rädda uågra tusende Rdr. Vid mognare år ångrade han sitt fel, ersatte den skada han genom sin falska ed förorsakat kreditorerne, anmälte sitt brott hos Domaren och begärde att derföre straifas enligt lag. Han vore vu en aktningsvärd husfader oca god medborgare. Skulle då devne för sim ungdomstörseelse vara förlustig medborgerligt förtroende, ej ålas 1 ärligt folks sällskap m. m.? Detta vore ej biligt. Han trodde, att denna frågas afgörande borde hafva anstånd, till dess den hännt bifva nära: vröfvad, ochi saminden afgjord. — 5 nanhang med vara öfrisa laost: Biskop fValtin tillstyrkte miss. Falsa edgång vore ej något sällsynt brott, i synnerhet bland den tjenande, af avdra beroende, klassen. Fröoktan och hotelser vore sanska ofta orsaken dertill; men vanska många ansrade sedan sitt brott. Lagstiftningen f horde möta de ansgerfolle brotslngarne. 2 s-Nådet Poppius a förde äfven exempel på store brottsblifvit Wklunagsvärde mel all måste vår lagstiftuing allt:d då dolda bott af dum bekänling I, SÖ Se borgare. H hlitva uppdaz:as, och det är då som 2 SH4ucte 4 I dena q t Kö l r tt froarrse icgsta martens ben: NE Hor Somna i fraga. Detänkardel om fånasoiltalna: U:ssottet h styrkt upphörande af det stbaänsa striftet i för vaktkarl i gevaldioer, som at vanvirdnad stäpper fånge inom Ut kotter hade Professor . du! a ad2anvde snas . Han kunde rseclse bli it strafi hade alltid der vil bevådad. Han trodde av ändr: ) bDiskor d 7 . 4 Diskop dh Vi ingärd:i Di ! ej erinra sig alt niocn Kör endylik: friad med DO, CN L AC. — to ohvad fr Presidenten Poppius anfördt blivit så hofsamt udlärmpad, su förenade han SI8 med reservanten. Då nn propositionen yrkacts, och åtskilliga ledamöter begärde att denna skulle lyda på a slag å betänkandet, och Ir Erkecbisl koppen trodde detta i dagsordningen, oaktadt detta i de öfriga stånden blifvit pralt:seadt, och beredde dessuiom skyodsamhet ul Uksdag ärendernas bevara i strid med Bik handling, så uppstod nåsen disatssion, hvilken, sedan 56 5 Res. formen och Z9 5 Riksdagsordningen med uppmirksamhet blid vit studerade, slutade med iv Fa kebiskoppens medgifvande att proponera efslag å betänkandet, hvilken proposition af ståndet (Forts, följer). do oxr April Dagens utländska post medför nyheter från Pavis fill den 29 Mars, från London till den 30, och från Hamburg till den 4 dennes.