det onda: 1:0 1 protranSsratten och 2.0 1 examensrättigheten. Han instämde med Biskopparna af fVingård och Hedren. — Prosten Hallström trodde, att 114 4 Reg. F. ej i denna fråga kunde rillämpas. Närivgsfrihetens införande, skråförfattnincarves afskaffande, hade för sig sått utan borgareständets bifall, hvarföre i denna sak vara samvetsgri anuare. 1754 ärs författning inskränker piestest ände ts privilegier, och är dermed i strid. Privilesierne borde dock äga mera oqveldt bestånd an förfatiningen. — Pro-ten Lyth trodde att Ståndet borde förena sig med Biskop Lundblad uti förslaget rörande tienstårsberäkningen, hvilket ej innefattade något retroanativt och vore ganska billigt. — Pro.ten Nordin uppsafett annat medel att förekomma det ovuda, och föreslog, att, som all lvx borde dryg: beskattas, borde man anmoda Bevillringsutskottet att lägga eu ganska dryg bevillving på lyxartikeln: huspreiikanter. Prosten Björkman sökte vederlägga de talare, som ej velat ingå på Biskop Lundb! lads proposition om halfva tjensteå sheräkvingen, och anförde exempel derpå, att prester redan nu i vissa fall. t.ex. di de bevista akademien, ej få räkna fullt antal ene och således vore denna princip I en Kongl. författning redan hyllad. Biskop af FPingard trodde, att ståndet borde i denna fråga vttra sin tanka, ehura påföljden möjligen bicfve iosen. Prosten Hallström påstod, att Ttskottet orätt behacetlat fråcan, då de: tänkandet ansett den såsom en privilestråga. obe borde de: före ålerremitteras. Diskob faxe anmärkte, att. denna Adelns rättighet tehe åstadkom någon olägenhet, då Konrsistorierne besagnade sn pröfnincrätt och då föröfrigt förftivolag iakttocos. Eektor Laurenius ans. cC a. 1. bal va förorsakat aterne c:a CM vt dem, att de, då Konsibstorinum maste antjenstaöring un et Doktor Hour lin ads sie ep 3isöm Los: Laure NIT bafva fattat 1312 örfattiing. Det vore a ;ssutom cj näson skvldätobhet för Konsstorieeae, att AN de entiedigade huspredikanterne. Harnti iostämde Biskop Hedren. Biskop I ran se våstod, att om det ME VO :e son Lektor me onda derig då snar Lewor Laurentius genom exempel, hora bättre qvaHa oorodikanierse koma uti försarali ingens tienust. FHiremol visade lifice: ade vid prestordinatiorver fåt stå tiloaka för Vv sämre, som blifvit tallade till huspredikanter. Nu begirdes proposit tior, och på Dektor ifolmströms och Doktor feur lins tillstyraan proponerades, at Betänkandet skulle återrvenrt:eras med uteslutande al allt, som cj i anledning af Prosten Holiströms anmärknir: ger förekommit. Detta bifölls enhälligt. Betänk andet angående sl! ing i srollet för falskt yjinestmal och mened: skottet bade ti! sivskt den skarpmng i detta vatt, att menedaren skulle förlora medhorserligt förtroende, Hläremot hade inom Utskottet Boremästaren Qederbaorah reserverat sg. Diskon Iodicna var af 1eservantens tanka, och ansåg det vågsamt .titstodsa något parvel, då det nya lagförslaget vore under arbete. Han trodde dessutom ej, att eden skule genom skärpning I straffet få någon större helg: Jo — Doktor Grevillius tWodde deremot, att man sj vog hastigt kunde komma tili en ökad straffbestämmelse röJan mencd, och a ansäg det för allmän och cnuskilt säkerhet nödigt, ott menedarin skildes från al mirna förtroendet — Professor Grubbe: en full i hörde innehålla särskila straffbea gradanoner af brott. Han sa eradatfonerne or mered, hvilia Mie ön PR Olverpe ständi Stämni anförde Ce för Ut lottets nom sökt an ta YA c sie Nn ys Pp er IAen1 ;:l 1 1 ! a hon skilt tr äga nåsot medborgeriigt för2 COKTOY r Sifstri Öm villade belänkantrode it den vanära, som blefve en fölid I cm Vt 1 2 . , od re