finna sig uppmanad att erinra Grefve Cronhjelm om go S. af Regerings-Formen och råda honom, att då han ej ville, det man skulle leka med former, börja med denna regels iakttagande i anseende till sig sjelf. Grefve Cronhjelm önskade, att hela frågan måtte få jordfästas tillka med den, som föranledt henne; hvad Hr Lefrgos anmärkning om 90 Y. angick, så hade Grefven redan vid förra Rigsdagen, at både honom och andra talare, blifvit så ofta erinrad derom, att den temmeligen fastnat i hans minne, och att han skulle veta ställa sig den till efteirättel.e. Hr Lefren gladde 8ig åt, att Grefve Cronhjelm teoretiskt kände den ifrågavarande f:r; praktiken komme väl då sedan e!ter. Vid fråga om besparingen å passevolansmedlen, som utgjorde 295,000 Rdr, och hvarvid Utskottet ej kunnat något åtgöra, kemställde Hr Cedserschötd, ow dessa penningar ej hade någon ägare, och om det ej borde uppzifvas hvar de funnos! och till bvad de användes. Då, enligt Regerings-Formen, medel, som genom traktater med främmande makter tillfalla Riket, äro statens egendom, måste väl medel, som uppbäras till följe af em traktat emellan folket och Regeriogen, äfven göra det. Grefve Crouhjelm instämde i Hr Cedersebölds sigt. Kongl. Maj:t hade ej medgifvit, att de aldre pas:evolansmedlen lingo undergå Revisorerues granskning, och en begäran derom vore väl nu öfverflödig, så länge samma Rdygifvarepersonal qvarstod, af hvilken man borde vänta konseqvens. En summa af nära 360,000 Rdr vore emellertid ej att förakta, helst då Piksgäldskontoret hade en skuld af inemot 3 millioner. Aganderätten till medlen kunde ej vara tvifvelaktiz, och Grefven höll före, att Staisuiskottet borde tillstyrkas hbafva denna tillgång i minnet, när fråsa blef om de nya anslagen, tcx. holms b-föstande. Frih. öchultzenheim kur Må ör SLOCkKle icke anse 59 S af Reger. Form. lämpelig, eller traktater med fråmmande makter kunna ställas i samma kategor: som kontrakter med egna undersåtare. På de medel, som Gderigenom uppkomma, kunde Ständerna ej göra några anvisningar eller begära någon revision deraf. Hr Cfp var förekommen af den före laren, oc4 önskade högligen, att den så å R. St:s sida så orattvist förda, s måtte en gång upphöra. Grefve Horn: bh. St. hade aldrig frånträdt rätrad tigheten, att granska passevolans-fonden, ehu:n den, genom en missledande rådsifvare-åtgärd blifvit dem förnekad. Grefven förundrade sig högligen, att man fortsaite denna vägran, äfven sedan röran erkönt medlens cgerstap af Stats-medel. Man hade till och med endast vilkorligt medgifit granskvingen af den senare passevolavs-fonden. Beskyllningen för en oraitvist förd Strid hade Grefven icke väntat från en af Kovungens rådgifvare; den kunde visserligen på annat sätt besvaras, men härvid ville Grefven för närvarande icke befaUa sig. Grefve Cronhjelm ingick i en vederliggning af de skal Fviherre Schultzenheim anfört, till stöd för den vägiade granskningen, Ständerna vid förra Riksdagen hade väl låtit frågan derom förfalla, när ingen sranskning tillåtits dem; men de hade aldrig frånträdt principer. Att striden blifvit orättvist förd, såsom fir Grip yttrat, medgaf Grefven, men det var emot Ständerna, som den sålunda förts, hvilket förmodligen varit det, som Hr Grip velat såga, Då 1829 års passevolans blifvit ad interim ingången med Rustoch Rotehållare, och granssningen sedermera ej kunde vägras för de följande Siren, hade likväl duppietter af räkenskaperna blifvit föranstaltade, på det räknvingarne för 1829 ej dervid målle komma till revisorernas granskning; ia, Kongl. Maj:t bade Ull ech med törbehållit sig ranta å öfverskottet. Grefven förstod ieke den hesynnerlisa mid den vägrade revisionen, så mycket sällsamrmare, som räkrinscarne underginco granskning i KammarRätten, och der voro tillgvingliva för kvar och en. Konel. M gt förvekasce således Ständernas Revisorer, hvad som ej kunde nckas når gon Sveask man. Grefven hide becsagnat dev rätt, som tryckfrihe islagen lemnar hvar och en, och besett dessa räkenskaper, san? funnit stora verskott, Y MM LL . . oaktadt stor misshushällvivs. Han hegren ej meM 1 ) H T nr magen mad denna procedur, Var första hufvudtiteln för liter, så borde iman besära en förökning der:; vore exlra utgiltsmed en ej tills äcktica, så bovde nan begära deras förhi men ic! fortsstta ett svstein, som kurde Sa Arh