Aftonbladet – 11 april 1834, sida 1

lansfonden borde erlägga ränta för de efvannämde medlen till artillerikassan, som deremot perna kunde efter ordentlig vidräkning betala för de lån hon erhållit. : Vid Förvaltningens af sjöärenderne räkenskaper hade Revisorerne anmärkt, att dessa voro uppstallda med en ofuliständighet som erfordrade rätlelse. Men Utskottet hade hemställt, att anmärkningen skulle förfalla, i anledning af en från Kongl. Maj:t anbefalld å:gärd till förbättring af bokslutets uppgörande. Grefve Cronhjelm och Hr Carl Stuart anmärkte vid denna punkt, att bristen icke vore afhjelpt med du förändring Kongl. Maj:t anbefailt, och den förre citerade som bevis harpå, att rä-enskaperna från Flottans filialkontor för är 1932 ännu i detta Ögoublicx icke äro inkomna till bufvudkont ret, hvarifrån de sedan sko!a imlemnas till Förvaltningen af Sjöö enderna Deremot ansåso Friherrarne J. Lagerb jelke och Silfversköld någon avmälan om deona punkt öfverflöd:g, då eit nyt reglemente i allt fall komme att utarbetas förKongl. Maj:ts flotta, som kommer att innefat:a dess redogörelseverk. : ibland Revisorernas anmärkningar vid Tullverkets räkenskaper förekom, att Gene: al-Tuli-Styrelsen hade lätit bär vid Skeppsbron uppföra eu ganska kostsam åran, ämnad till biträde iuot betalning vid fartygs lossning, men hvaraf den åsyftade fördelen sedermera icke försports. Utskottet hade dock tillstyrkt, att denna anmärsning borde tötfalla, euär GeneralTull: Styrelsen i. sin förklaring öfver anmärkningarna had anfört, ullfällen varit af stor nyla. Vid denna punkt anförde Hr Cederschöld, att det åberopade skalet för anmärkungens förfallande i så mallo vore oriktigt, som, Talaren veterligen, kranen icke blilyit försökt mer äm en enda gång, nemligen den gängen, då den med detsamma blef kasserad. Han föreslog derföre, alt kranen måtte nedtagas och försäljas, så framt man icke ville låta den stå qvar Ul ett vacnandeminne af obetänkta företag. Deremot försäkrade Friherre Akerhjelm, under hvars styrelse af Tullverket kraven blifvit uppförd, aut den, fastän ej mycket brusad, likväl varit det mer än en gäng, ehuru den lösa grund, hvarpå den var upplörd, gjort dess användande wnndare lämpligt. Vid fråga om den korta preskriptionstid af blott ett år, för fordringar hos Kronan, som Statsutskottet föreslagit, hemställde Grefve Cronhjelm, huvida det vore skäligt, att stalen undandrog sig den preskriptionstid, som gål.de för enskilta, och säledes sjeif ej lydde den :ag, som medborgaren var underkastad. Då derefter Utskottets berättelse upplistes, om hvad det åtgjort, för att genom Hofkanslersembetet erhålla upplysning om förhållandet med skeppshaudelsfrågan, yttrade Grefve Cionhjelm: Denna fråga har det olyckliga med sig, alt så snart den väckes, yppar sig alltid något förhållande, som gör, alt man dermed ej blir i stånd att komma ull slut. Vid förra Riksdagen hade Expeditionsutskottet förvexlat namnen på fartygen, och uteglömt en at de vigligaste punkier i ämnet, hvarigenom ny tidsutdrägt löranleddes, så att fyra af Utskottets med emivar ansåso sig böra särssilt gå vill Kongl. Maj:t och anmäla, huru Ständernas skrifvelse, enligt deras tanka, bort vara författad. Regeringen hade behandlat saken med mycken loyautd, ty de felaktiga uamnen hade blifvit iättade, och målet hänskjutet till Justitiekansleren. Der hade litval saken bynat sedan September mänad 1930, och om man ru esdasl kunde läta tiden ha!ka öfver, till dess proklamadagen vore förbi i deu aflidnes sterbhus, som vållat altsammans, si vore också alla ersaltniogsanspråk förbi. Då nu deta vbebaghga amne åter spökade, trodde Gretven det vara lämpligast, att Utskottet töreslog en unde: dänig avhällan till Mongl. Maj:t, att vederbörande mårte anbefallas; med skyndsamibet hb handla saken. Fiiherre Sfve sköld medgaf, atv ett oblidt öde hvilade öfver denra fruga. Men Svenska folket och Stats-Utskotte. hade cj sant, hvad Friherren trod nvimbgen alt Kongl. Mart befult hela sakens nedläggar Friherre Cederström avm uons-Utskottet, utan Stats-Utskottet vid förra Kasl dagen have feiat, emesan det oriktigt hade uppgHall kianen vid mänga de sig kunna uppiysa c