Aftonbladet – 7 april 1834, sida 3

4 elt och annal som ror delta amne. Under rubpriken Navy Board förekommer just en intressant jemförelse mellan kostnaderna för arbeten vid ett privat skeppsvarf och ett af kronans varf eller dockyards. I denna fråga hördes inför en finanskomitd flera vittnen, af hvilka en Mr Barrow framställde följande: Jag har en beräkning öfver en privat Skeppebyggmästares etablissement, som har tvåhundrade och femtio skeppstimmermän. I IPoolsvich-varf, hvilket kommer närmast, hafva vi tvåhundrade fyratioåtta timmermän, aderton skrifvare, (clerks), sex bandtverksmästare, åtta förmån, åta afmätare (measurers), elfva uppassare (cabin-keepers); utom läkare, båtsmän, väktare och annat folk. I det privata varfvet, hvarest, som jag redan anfört, är tvåhundra och femtio timmermän, är endast en förman, en afmätare, två strifvare och tio arbetare. Mr Barrow säger vidare: om jag åstundade ett skepp bygdt om 500 tons, skulle en privat byggmästare uppskatta arbetet a 49 sh. (omkring 48 Rdr Rglds) per ton, ehuru han torde debi!era mig något derutöfver. På fråga: till hvad pris per ton ett skepp om 560 tous kan byggas på kronans varf?? svarade han: mycket mer än hvad som nyss nämdes; ty deruti måste inberäknas hela kostnaden af öfverinseendet så väl som arbetet. Krigsslupen AÅcteon, 455 tons, anses kosta L. 5 (omkr. too Rdr RBaelds) per tona i vårt varf; men deremot äro våra krigsskepp bättre bygda än de på privata warf. Mr Barrow förklarar vidare, att byggandet af trettiotvå skepp i Pembroke varf kostade L. 5 a ton, inbegripet arbetet, materialierna och hvarje kostnad af etablissemente. Angående det allmänna föremålet, den stora kostnad våra etablissementer förorsakat genom öfverinseendet af arbetet i varfven, anmärker Mr Barrow följande: Förat: gifva kommit!erade någon idd om den qvantitet af öfterinseende som dessa tjenstemån ultöfva, och den qvantitet af arbete som verkställes af arbetarne, har jag gjort ett utdrag af några af dessa proportioner från förlidet års räkenskaper. Hela etablissementet af tjenstemän, skrifvare och andra salarierade personer vid varfven här hemma, belöper sig: till omkring L. 155,000; och beloppet för arbetslöner till handtverkare och arbetare Öc., utgör L. 502,000. Dessa summor utvisa, att värdet utbetalt för öfverinseende c. jemfördt med det för arbetet, eller oproduktift till produktift arbete, är som 1 till 3 1; det vill säga, för hvarje tre och ettfjerdedels pund betalt till manskapet, är ett pund betalt för öfverinseendet af varfvet, hvilket visserligen är enormt. I Deptford dock-yard var proportion, sålunda tagen, som 1 till 1 och 38-103 i fVoolwich, som I till 2 och 3-103 i ISheerness, som I till I och 3-4; i Chatham, som I till 3 och 35-10; i Portsmouth, som i till 3 och 7-10; i Plymouth, 1 till 4 och 2-103 och Pembroke, 1 till 4 och 2-103 afdrages kostnaden för de tjenster sam verkställas af skrifvarne, och några andra dithörande, blifver öfverinseendet till dagspenningarne öfverhufvud taget omkring I till 6. Jag tror att det icke finnes något privat etablissement, och säkerligen ej eller något publikt i något främmande land, i hvilket öfverinseendet och arbetet framställer en sådan proportion I ett af Frankrikes förnämsta varf utgör öfverivseendet i proportion till arbetet I till 22 1-23 men deras arbetare äro alla brottslingar, hvilket gör en betydlig skilnad; de stå under öfverinseende af en militärisk vakt, placerad rundt omkring varfvet, På ett annat ställe anför Siv Henry.z Man bemödar sig att fömsvara sjöoch ordnaneedepartementens praxis all drifva manufakturer, på den grund aått de artiklar de tillverka blifva bills gare ock bittre, än om de besörjdes genom koairak— ter; men ett sådant försvar hvilar helt och hållet på en moralisk omöjlighet, emedan privata manufakturister kunna köpa sina materialier billigare, taga bättre vara på dem, betinga billigare arbetslöner, drifva arbetet fortare och hafva en bättre. tillsyn med mindre kostnad, än något publist verk, Att antaga, det leveranlörer äro i stånd att förmå allmänta verk betala priser, öfverstigande de trenne sammantagna delar, nemligen materialier, arbete och ordinär profit ä användt kapital, soma alltid utgör varors pris, är alt förrica en alltför stor obekantskap med de principer som bestämma prisen — ett fel, som emellertid är ganska vavligt hos många embetsmän, hvaribland flere tyvärr bafva stort inflytande hos de högre autoriteterne, under det o