Aftonbladet – 7 april 1834, sida 1

UTRIKES. FORTSÄTTNING AF DEBATTEN OM ASSOCIAS TIONSLAGEN I FRANSKA DEPUTERADEKAMAREN. (Slutet af Hr Portalis Tal) Ervinren Er att Chateaubriand och Hyde de Nenvilles röster förenade sig; med Julikämparnas rop; erinren Er att Duapont de FEure var vice President i sista Deputerade Kamaren. (Allmän vörelse)y: Ödet hade så velat, likasom det förmodeli ofven vill, att gen med lika nm) pressen. Ack, om det vore sant, att ni i denna Kama-:? re äsen fiender, som till hvad boris söm helst wville förstöra det bestående, så skulle de skynda, att rösta för denna lag, i: bänvisaing på polisprefektens 1 Paris förståndisa moderation, hvilken först skall och som: man likväl gör flera förebråelser, än man någonsin gjort Herrar Delavau och Mangin. Ett besynnerligt sätt: art motivera elag, genom att: stödja den: på afsittliga embtsrrärs skicklighet! Ett orimbet sätt att resonera, när dessa embetsmäöär sjelfve stört det allmänna Inrgnet, som de bordeunpräuthällal? (RN Inrikes Ministern. Jet förbåller sig icke så? Hr Poraliss Men vår plist är att kämpa mot de dåliga lagarna, och alt undanrödia deras brister. Jag tillägger således ull hvad jag förut anfört emot den därvarande logen, att hon är inkovstitution-ll. ZAntingen är kartan blott ett tomt ord, eller helgar bon; sisom niedborgarens första rätt, den per-: sonliga friheten. Denna irihet består 1 rälttigheten att tala och skrifva, att korrespondera med sina medborgare, att associera sig med dem, och at samlas med dem under repressiva iagars välde. En lag, som på förhand hindrar medborgaren från att associera sig, sårar då friheten; en lag, som rycker honom undan sina naturuiga domare, dödar henne. J tron kanhända, att det är ett lappri att hindra en man från att få samlas med sina politiska vänner. Jag tvor tvertom, att sådant är en hand-: ling af det förhatligaste tyranni. Är det ingentiog, att kunna utgjuta sin själ; att kunna andas utan tvång, alt befria sitt hjerta från detta öfverflöd af bitterhet, som nedtynger det? Tron J, att edra politiska motståndare icke äro menniskor, och att, likasom deras närvaro icke är för er angenäm, er åsyn icke äfven är ett straff för dem? Hatet omlöper med: blodet, när oviljan och otrefnaden icke fiona någon .sympati, Lemnom åt Venddern hans prester, åt royalisten hans hofman, åt republikanen häns förhoppningar, åt filosofen hans böcker, och fråntagom ingen Fransman hans vänner. Det är så klart och oemötsägligt, att denna lag . kränker den personliga friheten i hvad hon äger mest: heligt, att:jag ej tvekar att tro, det någon fällande dom skulle vara :!omöjlig att erhålla från juryp, emedan denne utgöres af personer, tillhörande det allmänna lifvet, och hvilka känna och tänka, oberoende af allt politiskt ihtresse; Derföre söker . också lagen ett stöd i sig sjelf, och rycker medborsarne ; undan!sina naturliga domare. Pärskamaren fär sig uppdraget, att dömåa öfver svårare fall, och korrektionsdomstolarna öfver de vanliga. Deraf härflyter: då; att! åklagaren kan efter behag välja den: instans, söm erbjuder! honom den största sanno-. likhet till: framgång;ty det är så man kallar den avklagades fällande: . i Denna Pärskamarens! kompetens, äger den väl några reglor? Antalet af dess ledamöter, är det bestämdt? Får inger af! dem :jäfvas, ehuru de bestå af afsättliga ochlönade tjenstemänd sv 000 7 Nej, aldvig Obar ei dylik lag varit förelagd en fri nations representanter, och denna lag förelägges öss, näst före de allmänna valen! i Denna: dokttinära ministöre vppför sig ganska oklokt, ty man skall anklaga henne för att vilja föreskrifva valen, och bestämma de deputerade, som sedermera skola votera budgeten. EN Hvar vill ni väl, ätt man skall komma öfverengs sen n mot associationerra blir antasken brådska, som den emot folksom man säker försvara, genom kd bg 1 veraställa benne, ? I Y on I rantern ;p 1 centern.) å I om valet till en.deputerad, då det ej får ske i politiska: föreningar? Huru skall man lära känna kandidaterne? Huru skall man kunna uppskatta deras . ekonomiska åsieter? Ni torde kanhända tillåta föreningar i detta fall? Nå väl, men om J vägren tillåtelsen, så måste valmmm gg 11 ee se Å