Aftonbladet – 4 april 1834, sida 3

MIn, vv ee ven st A int ERS BR dt RN NN NS rä rt fa OM TG aa SE fan tenn Se REVY AF TIDNINGARNA. Stockholms Dagblad för i dag meddelar en uppgift på hvad de åtskillige bland de förnämste Ledamöterne af Kongl teaterns personal hafva i år lig inkomst. 22 ledamöter af aktörs-staten hafva nemligen till Kongl Maj:t ingifvit en underdinig skrift med anhållan om ytterligare ändringar i det nya teater-reglementet, samt dervid uppgifvit sina nuvarande löneinkomster till 1200: Rdr banko per medium. I anledning häraf har Dagbladsredaktionen nu fått sig tillsänd en detaljerad uppgift om de nyssnämde 22 artisternes både aflöning och flit penningar för spelåret 1832—33. Enligt denna uppgift har Hr Berg haft tillsammans 2340 Rdr; Hr Lindström 1,70, Ar Fr, Kinmansoa 2,866 Rdtz Hr Sevelin 2,745 hRdr, Hr Torslow 2909, Fru Torslow 3,407; Hr Almlöf 3,492, Fru Almiöf 9874, Fri Eriksson 3,008, Fru Fröslind 3,4723 Hr Sällström, 1 år 2,994, Fru Sällström 562; Hr Lars Kinmans— son 1,5773 Hr Collberg 1,665; Hr Habicht 1,3283 HAr Deland 1,290, Hr Wennbom 1,6113 Fru Wennbom 332; Hr Svensson 1,183; M:ll Högqvist 662, Hr Hyckert 690; Fru Bock 1,900 Skiimaden mellan de olika uppgifterna i Artisternes skrift och i Dagbladet lärev härleda sig derifrån, att klädpenningar och reeett icke äro upptagna i den förra. Ofta ser man numera äfven landtsortstidningarna intressera sig för ämnen, som angå det allmänna bästa, Till dessa hörer dock icke Tidningen för Stora Kepparbergs Län. Detta blad har uti sitt sista nummer, för den 27 Mars, högtidligt protesterat emot en uppmaning, som Nya Argus hade gjort till provinstidningarna, att yttra sina tankar om Riksdags— ärendernpa. Invånarne i denna ort, menar Kopparbergs-publicisten, dröja alltid i det längsta att vidröra styrelseärenderna. Gustaf sjelf kundei början ej förmå dem dertill, och under närvarande omständigheter tro vi ingen fara vara å färde, om ej oroliga menniskor bjödo till att få passionernva i rörelse. Våra förfäder hade alltid er fast wllit till Konungen, och vi äga:det äfven; ty vi veta att han, såsom Husbonde för nationen, måste vilja dem väl och är deras naturliga vän. Om någon bjuder till att missleda honom, det kunna vi ejse, utan derom må våre Riksdagsmän döma, ce. c. c. Vivilja nästan slå vac, att Redaktionen af Svenska Minerva aldrig tillförene anat, att den uti den hederliga Kopparbergarn hade en så trogen bundsförvandt för den rena monarkismens leder, hvilken icke ens är nöjd med den fadöerliga styrelsen utan vill göra natioren rent af till -Konugens drängar. En annan fråga är, hurnvida Dalarnes invånare äro rätt. belåtne med det programm, veckoblads-redaktionen sålunda afgifvit å deras vägnar. För personer med Kopparbergs-publicistens komplex ion torde visserligen diäng-åsigten vara rörande, men som det blefve en gifven följd af husbondeväldet, att att kusbonden afven skulle äga att utdela husaga åt folket, så kan det, om läran blefve antagen, vara ovisst, huruvida icke Kopparbergaren sjelf vore en af dem, som i främsta rummet blefve undfägnad med en sådan aga för sin myckna enfaldighet, och huruvida det icke då komms att inträffa med honom, precist som med Dumbom, hvilken lätt tålte kritiker, så snart de rörde någon ann; men när det gällde hans eget skinn genast förändrade öfvertygelse. — oe -. --— a as 4 -.