Aftonbladet – 3 april 1834, sida 2

rande ägarens hand har den i 13 års tid. äv efter annat, stigit till den höjd, att den ärs-alkastning gifvit circa 4,800 tunnor säd, 12,000 tunnor potäter, 4,100 parlass hö och klöfver, 2,530 Lib ost, törfvat mycken j beräknad ; i: : au de minmjölk. . C sta obetydligheter sugit till 337 n 150 st. dragoxar, 120 st. unghoskap, 25 bästar, i ; i som, 2 Sh. SVIN, Samt Gessulom en dei och siatkor ) födde. Grunden för denva stegring har dels varit en oms! apele af Eoendomens bruk och ny tjande, i bygd på prastiske ler, deis på bränvins-bräni ning, u!om hvilken e2endomen aldrig bunet denna I kultivering och större afkastning, I det följande I . l vill jag kortligen utreda detta. TR, larry nå ,. ix Sm s Y lav allan) Förut lemnades der (liksom ännu på flera ställen), sidelar af ägarens jord åt såkallade Hofveribönder hvilka derföre skulle utgöra det vödiga arbetet vid den sjelfbrukade Itdelen. Då dessa skuile infinna I sig när så påkaliades och stundom man uv huset, så hopsamlades — vanligtvis flerdubbel arbetsstyrka, j än som fordrades, hvarigenom vid den så kallade Hofgården bereddes lättja och sedesförderf, som omsider medförde ganska menlig verkan på hofgårds: böndernas tjenare, då de sjelfve hunno till hu:bondevälde. j Oaktadt detta för godsägaren dyrlegda arbetsfolk fick han sin jord illa drifven och skött; och hofve; ribonden hsimtade ej stor fördel af den öfverdrifna 1 jordrymd, som på honom var öfverlåten; belst han l icke förmådde ordentligen gödsla, bruka och underhålla den, och således sådde mycket , men skördade litet. Tjevarnes ständiga underhåll vid hofgården med fyllda matsäckar minskade äfven den fördel, ban annars af sitt Hoefveri-arrende kunnat skörda. Inseende allt detta och mycket mera som på intet sätt gagnade hvarken ågaren eller hofveriI bonden, beslöt den förre en förändring. Med bördervnes begifvande, fingo de mindre och mera ändamålsenliga jordrymder, men också mindre och bestämda arbetsskyldigheter. Öfverskotts-jorden lades dels under säteriet, och dels indeltes till 3:nce större afvelsgårdar, med en mängd husmansoch såkallade stat-torp. Såsom följd häraf erfordrades egna dragare, mera gödsel och följaktligen många kreatur. Till bafordrande häraf, blef således brännerirörelse och en större potates-odling etablerad, hvars följder här nedan skola utredas. Genom potates-odling i cirkulation, blef jorder renad från ogräs, myllig och välberedd för en kommande sädesgröda, som både i kärna och strå nästan alltid varit dubbelt gifvande mot annan sädesgröda. Någon förlust på årets foder vid potatesodlingen existerade således icke; ty; utom det dranken gaf flerdubbel ersättning, så blef halmskördea följande året desto rikare. Genom dranken kunde den gröfre halmen uppfodras, många flera kreatur födas och gödseltillgången ökas, hvarigenom mera jord kunde besås och blifva fruktgifvande. Torfaskans spridande öfver de moösslupne ängarne i: har medfört stor fördel för höväxten. Potates-odlingen, och dess produkt, använd till bränvins-bränning, bar således medfört fördelar? 1:0 Jordens rensning och beredning till så stor afkastning följande året, att potates-grödan , arbetet oberäknadt, kunnat anses såsom ren vinst; 2:0 Förädlad till bränvin, har den först lemnat vinsten på bränvinet, och hafva derefter ett vida större antal kor vid drank och hackelse kunnat underhållas, hvilka gifvit betydlig afkastning i smör , ost och hushållsmjölk; 3:0 Har gödselförrådet genom drank-fodring och torfaska blifvit så betydligen ökadt , att flerdubbel jordrymd kunnat besås , gödslas och väl underhållas; 4:0 Har halmfodret , på detta sätt användt, gifvit Herfaldig fördel än som strö; och 5:o Hafva de, som bo aflägse från stad, haft tillfille taga en viss reveny af sitt bränsle, som icke kunnat löna långväga transport af dess produkter, enär ett lass elier circa 150 kannor bränvin motsvarat transporten af 20 tunnor potäter och 20 L malt , som gjort circa lass. Summan af alla dessa och ännu flera fördelar torde lätt inses af hvarje erfaren landtbrukare. Om, somHr E. anfört, drankgödseln skadade jorden och, tid efter annan, gjorde den mindre fruktbärande; så skulle väl icke; på sätt här nämdt är, Produktionen af både säd, potates och foderväxter, ti efter annan, så småningom stigit till sådan höjd, ntan tvertom varit i aftavande. Beviset ligger öp