Aftonbladet – 25 mars 1834, sida 2

SR SET SS IRA 0 OK nn 49 paragraferna Riksd. Ordn. i detta fall borde lända till efterrättelse, och med Hr Winberg uti att remiss borde ske till Bankooch Lag-Utskotten. — Hr Leffler: att äfven han ej i alla delar kunde gilla Banklag-förslaget och ansåg olämpligt att 72 pearagrafens nya redaktion deri ivflutit; men yrkade dock, i följd af de åber ropade S. S:ne, remiss: — rättigheten att göra anmärkningar vore i allt fall öppen: — vägrades remiss, handlade Ståndet, efter hans omdöme, grundlagsvidrigt. — Hr Zååth, att det syntes honom som om Ståndet, i följd af 44 och 40 S S. Riksdagsordningen ej kunde vägra remiss tull något Utskott, och att han, af 87 S. Regeringsformen, för egen del, inhermtat, att förslaget ej borde betraktas annorlunda, än såsom annan civil-lag, hvarföre han onhöll om proposition å remiss till Lagutskottet, hvilket, om det fann behofvet sådant pkalla, talaren förmodade ej skulle underlåta, att begära sammanträde med Bankoutskottet. Sådant vore öfverensstämmande med den ordning Ståndet under denna Riksdag vidtagit, nemiligen att endast remittera till ett utskott, väl vetande att det utskott till hvilket remissen skedde, kunde påkalla et annat till gemensamma öfverläggningar. Hr Ekerman: att det syntes honom ådagalagt, att lagförslaget ej blifvit i grvundlagsenplig ordning meddeladt, enär Stats-sekreteraren öppet förklarat, att deita ej vore samma lag, som af Högsta Domstolen blifvit, till sitt juridiska innehåll, godkänd; — det vore ock en oformlighet, alt uti en civil-lag intaga ett stadgande, som vore : opposition mot grundlagen, och förslaget innehöll likväl, att äfven i händelse den nya redaktion af 72 3. blef afslagen , skulle denna :s ordalydelse införas i den civila lagen. Sådant hade, sedan det förändrade statsskicket, icke förekommit. Taularen fann lagförsleget äfven innehålla stadganden, som voro i strid med 705. Biksd. Ord., då uti lagen omtalas ett konnagens ombud i Bankostyrelsen. En sådan händelse, som denna, vore ej förutsedd; och derföre hade ej någonting derom i Riksd. Ordn. blifvit stadgadt. Deremot vore 44 Y Riksd. Ordn. tydlig, och, emot dess klara föreskrift, ansåg talaren ej remiss kunna vägras, men trodde tillika, att det vore ståndets ovillkorliga rätt, att i remissen till Banko-Utskottet, hvilket det vore obetaget att kommunicera sig med Lag-Utskottet, fästa Banko Utskottets uppmärksamhet derpå att det ej borde ingå i pröfning af ssdana S9. i förslaget, hvilka stodo i strid med nu gällande föreskrifter. — Ut detta yttrande förenade sig Hv Bruse, — Hr Helledaij Villstyrkte remiss till Bankoutskottet, och ansåg Ståndet ej kunna vägra remiss, i följd af 56 Y Reg. Form. och 44 S. Riksd. Ordn. — Hr Hessle instämde med Er Winberg devuti, att remiss ej kunde vägras å en Kongl. proposition, och önskade att Hr Talman ville göra proposition om remiss till vederbörligt utskott. — Hr Petre: man skuile visserligen, vid eftersinnande af att tvenne Riksstånd redan remitterat Banklagen, kunna finna det vara hsgiltigt, huru BorgareStåndet derom beslöt; men då det å andra sidan vore af vigt, ratt opinionen bestämdt uttalade sig, så trodde talaren cj att saken borde betraktas såsom varande af föga varde. Ingen obelåtenhet vore så stor, att den uteslöt hoppet om något bättre, om Ståndet hade kraft och mod att motstå de ögonblickliga hänförelser, hvartill anledningar stundom kunde förefinnas. Om man än, som Hr FKinberg yttrat, af 44 S. R. O. hämtade anledning att remittera, så vore det dock, å andra sidan uppenbart, att RiksdagsOrdningen ej förutsatt ett så ovanligt förhållande, som detta. . På: sådan grund, och då Banklagsförslaget måste blifva en nullitet genom beslutet om 72 f. Reg. Form., samt då talaren ej ville gifva anledning til anmärkning mot Konungens rädgifvare, hvilket genom remiss stulle inträffa, cnär det blifvit tillsännagifvet, att lagförslaget ej tillkommit uti grundlagsenlig ordning, så förenade han sig med Uv Helsingius. — Hr Langenberg ansåg remiss ej kupna vegras, men om sådan skedde till Lagutskottet, borde det vara under förutsättning, att de: S5. i lagförslaget, som: stödja sig på nya redaktion af 72 T. RB. F., helt och bället komme att utgå, till följd af det beslut, som Ständet, i afseende på denna Y:s nya redaktion, redan fattat. — Hr Ekstrand ville ej vara en bland dem, Som väera en sådan remi.s, som är föreskrifven uti 44 S. Riksd. Ordn.; men honom förefölle det dock, som om man velat införa en ny sakernes ordning, då detta lagförsleg meddelats. Barkoutskoltet hade i -. a a . free .