Aftonbladet – 24 mars 1834, sida 1

UTRIEES. Den inre politiska ställningen i Frankrike är ett det vigtigaste föremål för hvar och en, som uppmärksamt intresserar sig för menskliga samhällenas fortskridande utveckling. Fransmännen befinna sig i ett revolutionärt tillstånd, som förr eller senare kommer att skaka Europa Det är ej möjligt att en Regering länge kan äga bestånd, som är i strid TRA AS med alla populära principer. Också synes Ludvig Filip rätt förstå sin ställning, då han, som det berättas uti ett i Allgemeine Zeitung infördt bref från Paris, yttrat: Om Republikanerne segra, så skära de halsen af mig; Jag måste alltså kämpa med dem på Hif och död; men om Carlisterne segra, så kunde jag med dem möjligen komma öfverens. Jag har varit prins af blodet, och jag skall kanske med ännu större förmåner förblifva det, Då högsta makten sålunda, i följd af sin egoistiska politik, hellre förenar sig med den föraktade restaurationen än det på nytt födda Frankrike, emot. hvilket den satt sig 1 en fiendtlig ställning, så har en mängd associationer deraf blifvit en nödvändig följd. Dessa bilda en underjordisk vulkan, som ovilkorligen skall explodera, så snart nog antändnvingsämne blifvit samladt. Om dessa associationer yttrade Hr Persil, att antingen skulle de eller ock monarkien gå under. Tidningen La Tribune svarade i anledning häraf, att, om så förhölle sig, borde man snart bereda sig att anskaffa svepduk åt monarkien. Också kan man med visshet förutspå, alt om de liberalas mod hädanefter såsom bittills understödes af den nuvarande Franska polisregeringens öfvermod, så skall segren snart vända sig till de förras sida. Det syres, äfven på vårt afstånd ifrån skådeplatsen, klart, att den Fransyska regeringen mäste, genom det våld den låter sina bepåkade tjensteandar, under pretext att bibehålla allmän ordning, utöva äfven på fredliga medborgare, tvinga äfven de moderatas parti att förena sig med de exalterade, samt att detta slags tyranni, jemte den öfriga reaktionära riktvingen, slutligen skall framkalla ena omstörtning förenad med våldsamheter, hvilka man fån ett visst håll då icke skall underlåta att skrifva på friheteas räkning, oaktadt skulden ensamt ugger hos en styrelse, som genom vägrande, äfven af de billiga anspråken hos ett folk, hvilket sam