RR nn efter Hr Grefven och Landtmarskalken bortgick. Hr Friherre L. Boije föreslog en förhöjoing 1 arfvodena för Hr Landtmarskalken till 1000 Rdr månadtliigen, och för de öfriga Stiåndens fLalmän till 600 Adr. Efter: en liten debait, hvarunder isynnerhet ordades om konseqvens i handlingssatt och ytiranden, hvilkea Grefve Cronhfelm och Friherre Palmstjerna hölio före att man icke horde fordra hos alta talare, företogs, på Friherre Borjes begäran, votering öfver löljande proposition: Den som bifaller utskottets betänkande, eller ett arfvode af 300 Kär i månaden för Hr Landtmarskalken, cch 400 för hvardera af de öfriga Talmännen, röstar Jar den det cj villj röstar Hej. Vinner Nej, blir arfvodet 1000 Rdr för Landtmarskalken, och 6v0o här för hvardera af de öfriga Ständens Talmän. Voteringen gaf ett resultat af 164 Ja mot 68 Nej, hvarigenom ulssoitets förslag sålunda var avutaget. Utrvmmet tillåter oss i dag icke att redogöra för diskussioperne i eftertniddagens plenum på Riddarhuset, bvarest Bankoultskotteis utlåtande angående Kongl. Majs förslag till banklag lades på bordet, oca ett annat utlåtande, bvari Utskottet uppskju!tit att yttra sig öfver frågan om vexlingens början den I Juli, i anseende till behofvet, att förut bafva reglerat åtskilligt i afseende på Baukens läånedörelse, äterremitterades med många anmärkningar. Preste-Ståndets Plenum den 17 åMars 1834. (Ordförande: Biskopen m. m. af Mingård.) Banko Utskottet bade till Preste-Ståndet, äfvensom till Bonde-Ständet, återställt Kongl. Maj:ts till Ständernve öfverlemnade Förslag till Bankolag. Tvekan hade ivom Utskottet uppstått, huruvida detta förslag tillhörde Utskottets behandling. Detta skulle strida emot 57 I. Regerings-Formen. Dessutom var lagen i flere delar grundad på en grundlagsparagraf, som af lvenne Stånd blifvit ogillad. Inom Utskottet hade ganska många reserverat sig emot detta Utskottets betänkande, nemi. Frih. af Nordin Frib. Beut-rskjöld, Hr Hanunarhjelm, von Tro, Hallenberg, Nordenankar , af Harwens, Lefren, Biskoparne Hedren och Lundblad, Kontraktsprosten Afzelius, Prostarne Hvasser och Elfström, Professor Moren, Borgmästaren Helleday, Peter Persson från Örebro Län och Peter Andersson från Hallands Län. Inom Ståndet uppstod nuen debatt, huru raan skulle behandla den husvilla Bankolagen. Prosten Hvasser, en ibland reservanterne, äfvensom Prosten Elfström, yrkade återremiss till Utskottet. Den förre påstod att Banko-Utskottets förfarande innebar en sidvördnad emot båda Statsmakterna. En enskilt mans motion (Hr Rosenblads) hade af Utskottet blifvit upptagen 3; 1930 års Lag behandlades af samma Utskott. Bankolagen hade till Ständerna blifvit öfverlemnad, under förutsättning att 72 4. kunde förkastas, 0. S. V. Prosten Lyth hade ej varit närvarande vid Utskottets behandling af Irågan, och kunde således hvarken inlåta sig uti någon apologi eller replik, men han återkaliade i Ståndets miune vilkoren för remissen till Utskottet, och tycktes cj ogilla dess behandling af frågan. Prosten Lindahl hade inom Utskottet deltagit i majoritetens besiut, och förklarade, 1 anledmivg af Prosten Hvassers yttrande, att han för sin del cj hyste någon sidvördnad för någondera statsmakten. Diskussionen afbröts genom Prosten Lattistrom, som begärde Betänkandet på bordet, der det numera hvilar. Hederv. Bonde-Ståndet hade inbjudit Ståndet alt deltaga uti dess fattade beslut avgäende Riksdagskostnaderne. Domprosten MHewlin visade, att Bonde-Ståndet genom sitt beslut ej ösyltal någon besparing; han önskade derföre att Ståndet ej måtte förena sig med Bonde-Ständet. Ståndet gillade talarens åsigter. Direktionen för Hillska Skolan å Barnängen hude bos Kongl. Maj:t avhållit, att 5 af skolans lärare skulle få beräkna dubbla tjenste-år. Hans Maj:t hade infordrat Stockholms Konsistorii utlåtarde i frågan. Konsistorium hade tillstyrkt bifall till Direktionens begäran, dock nnder vissa vilkor, och tillika yttrat, alt frågan borde hänskjutas till Högv. Pieste-Ståndet under nuvarande Riksdag. Eklesiastika Utskottetsilagafdelning hade behand1 Ah oa aAa TC 1 a ee