Aftonbladet – 10 mars 1834, sida 3

hennes Batterier. Härvid råkar hon dock äfven sjelf att blifva intagen af honom tillbaka, isynnerhet sedan Lorden, som varit ute i staden, vid åter.komsten medfört den underrättelsen, att vår qväkare är utomordentligt välgörande samt ganska rik; — och en 30 års ung man, mycket rik, mycket vacker, och mycket ädel, kan röra mera hårdhjertade personer än en dansös. Slutligen får hon tillfälligtvis veta, att en för: benne okänd välgörare, den hon haft att tacka för hela sin uppfostran, är ingen annan än qväkarn sjelf. Hennes beslut är nu fattadt, att för klara honom sin kärlek, och beslut och handling äro ofta ett hos qvinnan likasom hos mannen. Hon öppnar sitt hjerta för den älskade, återställer det redan färdiga giftermålskontraktet till den förvåna— de Lorden, och den ovanliga föreningen slutar stycket. Det är klart att större delen af intressets underbållande i denna pjes hvilar på dansösen, Mamsell Högqvist återgaf denna icke lätta roll, i synnerhet på slutet, rätt väl Uti det fina: lättsinniga koketteriet i början var hon mindre lycklig, äa uti den öma kärlekens bängifvelse, och det synbara uttryck af rörelse, hvaraf bon på slutet var intagen, verkade äfven lifligt på åhörarne. Intrigen, dialogerne och upplösningen voro alla förträffliga. Vi förundra oss, att denna pjes icke förr synts på vår teater, då den redan flera år varit gifvea af Ur Djurströms trupp i landsorten. — Den sedoare pjesen denna dag var ett litet obetydligt stycke, uti bvilket likväl eleven Mamsel Jenny Lind utmärkte sig för ovanliga anlag 1 den bHaiva genren.