Aftonbladet – 1 mars 1834, sida 3

Apropos af det här ofvannämda ordet deconfiture, larer Läsaren påminna sig, med hvilken lärd atlektation Svenska Minerva för wågon tid sedan berättade, att man i Paris gjort bruk af samma ord i en ny bemärkelse, som förut icke varit känd, och huru hon dervid med sin välkanda länstolsmin åberopade Boistes och Franska Akademiens diktionärer. Likväl finner man 1 Chawbeauds dictionnaire, tryckt 1305, att detta ord betyder: enticre de faite, deroute generale, massacre, ravage, renversement, runt, degat, perte, destraction, desolation, acerdert facheux: allt varianta bevämningar på förargliga missöden eller nederlag, hvavaf flera mycket väl passa in på det fall; tull var antygande Minerva användt sina åtta spalter och änrna omer på heones egva olyckor. Dessa deconfiturer. äro så talrika, att de förtjeva namnet lezio. De båda förra årgångarne innehålla ideligen deconfiturer, först argåcende Engelska reforimbillen, och sedan rörande skötebarnet Miguel och hans affärer. Znom landet har det icke beller gått gwnman battre. Så t. ex. var det utan tvifvel en kännbar deconfiture, när hon måste hålla tillgodo en aga af sjelfva den namnkunnige Exellensen i Oiho. Icke heller har mån glömt den annars så fromma Jurnalens bitande svar på Minervas visserligen obehöriga påstående, alt dess redaktion furaskade 1 den stora oppositionspackvagnehs hjulspår. Jurnalen genmälte sin totala obekantskap medordet fraska? cy emedav den: ojubatt. tillfate att vara någon stor spanmålstransport följaktig. Grandissima sconfita! skulle man kalla detta i Italien.