Aftonbladet – 28 februari 1834, sida 1

lämpligare att talaren med denna reklamation vändt sig till tidningsredaktionerna sjelfva, än till Ridderskapet och Adeln. Tili svar härpå yttrade Friherrn, att dylika reklamationer icke voro ovanliga, hvarken i England eller Frankrike, att det, som förnärmade en af Ståndets ledamöter, förnärmade hela Ståndet, och will huru litet det gagnade att i sådane fall adressera sig till tidningirna, derpå hade han haft ett bevis, då i Riksdagstidningea hans motion om bränvinsbränniogen väl blifvit anförd till sitt innebåll, men icke till sina motiver, och då Friherrn begärt rättelse häri, men en sådan blifvit honom vägrad, hade han vändt sig till Aftonbladet, men icke heller der rönt bättre framgång. ) En mängd motioner gjordes i detta plenum, nemligen af: Hr Gyllenhaal om ett anslag af 5,3333 Rdr till understöd för Hr Nonaens åkerbrussinstitut i Skaraborgs län. Grefve Posse instämde till alla delar bäri, och anförde, till stöd för motionen, länets stora behof af ett förbättradt åkerbruk. Westergötland, ea af Rikets vackraste provinser, med en bördig jordmån af 40 qvadrat-mil och skog, tillräcklig för sitt behof, ehuru ojemt fördelad, hade likväl på sju år haft 5 missväxter. Härtill vore icke jordmånen skuld, utan särskilta omständigheter, t. ex. den för några år sedan derstädes gängse ezendomshandeln, då egendomar köptes med lånta penningar, icke i afsigt att behålla dem, utan att kort tid derefter kunna sälja dem med vinst, och under tiden att, medelst utpressande af den högsta möjliga afkastning t. ex. genom jordbränning, hålla sig skadeslös för möjlig förlust. Detta system hade icke blifvit utan efterföljd hos allmoger, som dessutom alltför mycket beherrskades af vissa från förfådren ärfda fördomar, som behöfde undavrödjas. Den fordna länsstyrelsen hade äfven begått det misstaget, att, i stället att upprauntra skogsplantering, uppmuntra kolonisering af medellösa personer, hvarigenom tjenstfolksklassen förminskats, fattighjonen förökats, och dessa nybyggare stundom blifvit försänkta i c!t verkligt vildhetstillstånd. Nödvändigheten af eit väl organiseradt åkerbruk vore således tydlig för denna provins, och det var af sådant skäl, som Grefven öfvertalat Hr Nonnven, att bosätta sig derstädes, äfvensom Hr Johnsson att 233 personer der.i orter tillhanda med sina kunskaper. Denne Johnsson var sjelf född bondson i Westergötland. Gvrefven ville ej ingå i några detaljer om organisationen af det föreslagna institutet, utan trodde, det man gjorde bäst i att der, likasom vid stiftandet af bergs-skolan i Fahlun, nöja sig med att anslå medien och öfverlemoa verkställigheten åt Regeringen, hvarjemte Grefven föreslog att Hr Nonnens projekt, som ätföljde motionen, måtte tryckas. Friherre Ekrenborg glädde sig åt, att någon röst höjt sig till förmån för landtbruket, och hoppades vid denna Riksdag få höra än flera höja sig för samma ändamål. Friherren trodde dock, att detta utan statens betungande kunde uppnås, om Landtbruksakademien, som hade så stora fonder, att den på ett enda håll kunnat utlåna omkring 80,000 Rdr, ville härtill använda något deraf till understöd för den praktiska landthushållnivgen. Grefve Otto Cronhjelm trodde deremot, att ändamålet på detta sätt kunde snarare motarbetas än befordras, emedan akademien då måbända skulle få ledningen af institntet, och erfarenheten visat, att alla inrättningar, som skola styras af akademien, ej gå framåt. Friherre Ehrenborg ansåg det emellertid icke omöjligt, att akademien under sin höga stiftares ) Det är verkligen smärtande att se, huru Hr Friherre Boije oupphörligt finner sig förtöljds af tidningarne. Hvad anmärkningen mot Aftonbladet beträffar, så har det sin riktighet, att Friberren verkligen begärde att der få sin motion in extenso införd, och att detta afslogs; men utgifvaren hade äran skriftligen tillkännagifva orsaken hävtill, som var den, att han ansåg det omöjligt upptaga ordagrant den otaliga mängd bränvinsmotioner som vid denna riksdag blifvit afgifnå. Ehuru beqvämt det vore, hemstälia vi dock till alla våra läsare, hvad de skulle säga om att bladet, en eller ett par månader — ty detta erfordrades till det minsta — fylldes nästan uteslutande med förslager om bränvinsbränningen, helst då vii alla fall få tillfälle att vid redogörelsen för Bevillningsutskoltets blifvande beslut i ämnet redogöra