Gerom bref ifrån Gefle af den 18 dennes hafva vi blifvit underrättade, att bandelssocieteten derstädes vid en samma dag hållen sammankomst beslutat anmoda stadens representanter vid Niksdagen, att i grundlagsenlig väg hos kostitutionsutskottet motionera en representationsförändring till upphäfvande af den nuvarande fyrdelningen. Äfven ifrån ett par andra orter hafve vi hört, att något dylikt förslag skulle vara 1 fråga. Med erfarenhet å ena sidan om den allmänna önskan som i detta mål råder öfver hela landet, och å den andra om de svårigheter som förete sig, att på petitionens omväg ensam komma till nåvot resultat, skulle Ingenting lättare leda derbän, att af den allmänna opinionen skapa en konstitutionel hbandlipg, än om städe: nas invånare på detta sätt bvar för s:g uttryckte sin önskan till sina representanter. På samma sätt kunde Ståndspersoner och andra på landet boende orep: esenterade medborgare insända sma adresser ifrån hvarje ort till någon hos dem bekant Riksdagsman, för alt af honom frambäras till konstitutionsutskottet. Om denna utväg vidtogs, hvartill tiden ännu på ett par månader iche är för sen, då . frågan redan är väckt i konstitutionsutskottet, och det endast kommer an på att ådsgalägga nationens tänkesätt, så skulle man snart erfara, om saken upplöste sig i ett sådant parturiunt montes, som Minerva och flere andre velat låta påskina. Om fråga endast vore, att öfver tyga Regeringen l om opinionens beskaffenhet härutinnan, och man, när en sådan öfvertygelse väl vore vunnen, ägde anledning att från det hållet hoppas något förslag till en verklig förbättring af representationen, sa vore visserligan alla de nu ifrågasatta åtgärderne umbärliga. M. Konungen behöfde för detta ändamål Bast rådfråga hvar och en af de valde, och äfven af de sjelfskrifne representanterne i lands orten, om deras kommittenters och hela landets tanka, och svaret skulle utfalla med en ofantlig pluralitet. Meno hurudant skulle väl det förslag blifva, som komme att utgå från vår nuvarande ministere? Är det väl sannolikt att denna styrelse skulle sjelfmant bereda en större jemvigt och motståndskraft hos nationens ombud emot styrelsens nu öfver vägande inflytelse på ombuden, hvilket dock är en af de hufvudsaker som erfordras, om någon fördel af förändringen skall stå att vinna? I vår tanka skulle man mycket i:ra sig i en såden förhoppning. Komimer frågan åter genom Representanterne in i Konstitutionsutskottet, framburen med det eftertryck, som det allmänna tänkesättet for giva deråt, så är det också säkert att den icke han stadna der, utan måste leda till ämnets upplagantde hos Siänderna; och en gång åter uppväckt med samma nit och allvar, som 1909 års män deråt egnade, kunde den oumera icke dröja att leda till ett result: at, förenligt med både Konungens och Folkets sanna fördel