konsuler å utrikes orter, och om upphäfvande af alla olika konsuladafsifter. Af Hr Bådeh: 1:00 om Båtsmansvakansoch rotefrihets-af;ufter af städernes jord, hvilken senare notionären ansåg obillig och särdeles betungandre, då jemval den förra af samma stad utgöres; och 2:0 om förändring uti det nu gällande stadgande uti bevilloingsförordni ingens 14 S. och 2 mom., angående Gesällers skattskrifning. Af Hr Hahn: 10 att strömrensningarne i de norra orterne måtte åter fortsättas, och de dervtill beviljade anslag ej, som det skett de senare åren, användas tiil hamnanläggningar 1 södra städerne; och 2:0 om trenne stenkols fyrars uppförande och lotsars anställande i Bottniska vikens farvatten. Af Hr Egnell: om en förändrad redaktion ef 19 f. utt 3318 ärs inteckningsförordning. Af Or S: åhl: om stapelstads-rättighets förunsvarde åt staden Falkenberg. Af Hr Petre: 1:o med yrkande att de värfvade regementerra måtte reduceras, och garnisons-tjenstgöringen af indelta armden bestridas, eller ålminstone att ett af gardesregementerne och Wermlands Fältjigare-regemente måtte ind:agas; och 2:0 Alt taxeringskomuEerna måtte npphöra. och pröfnings-komitderna — hållas mom 2:ne distrikter. . Af Hev SVik, Santesson, Leffler: att Göteborg, i likhet med Stockholm, måtte få en egen pröfnin; gs-komite, Af Or Rydin: om inrättandet af en Apolosistskola med S:mne lärare, i staden Borås. Af Herr. Trolin: Om ett Stats anslag till Staden Sigtuna, för åstadkommande af en lättare kommunikation emellan denna stad och den kringliggande landsorten. Hr Langenberg uppläste ett memorial, som gick ut på, att, ? enlighet med den opinion han sade sig vid förra FPöksdagen hafva tillkännagifvit, bevisa olämpligbeten af en myntbestämning under närvarande förhållanden, vid hvilka han ejansåg de deraf väntade fördelar motsvara olägenheterne; hvarföre efter hans mening hela denna fråga borde öfveriemnas åt kommande Ständers afzörande; men om silfverutvexling skulle beslutas, påstod han, att Banken borde ställas under allmän lag, och föreslog 1 öfrigt flere, med detta ämne gemenskap ägande åtgärder. De här ofvan upptagne motioner blefvo dels rem:tierade till utskotten och dels bordlagde. Vid remissen af Hr Petrgs motion angående indelta a mdens tjenstgöring I garnison, opponerade sig Hr Eckerman cmot densamma, dels derföre, att han fruktade, alt de rena seder man åpnu fann på landsbygden, skulle komma att lida genom den indelta truppens indragning till garnisonstjenstgöring 1 hufvudstaden, och dels emedan han ansåg jordbruket derigenom beröfvas för många arbetare. Herefter företogs remiterande af de vid löregående plenum bordlagde motioner, hvarunder fr Winberg ytterligare utvecklade motiverne för sin moticen om skilnad emellan läneoch vexelbankens sedlar, de förre med löpande 2 procents ränta, och besvarade de anmärkningar, som blifvit gjorde mot moionen. Kongl. Maj:ts nådiga proposition om 10 års förlärgning af anslaget till Stockholms Stads assistansinrättning, best reds af Hr Hessle, som ansåg alla andra städeri riket böra vara lika berättigade, som Stockholm, till anslag för ett dylikt ändamål, och af Hr Langenberg, på den grund, att inrättningen till sin natur vore vinstgifvande, och att Stockholm, för dess bedrifvaude, ej saknade tillgångar, utan att behöfva anlita statsmedler. Hr Mallings motion om ssyldighet för publika bus i städeraa att deltaga vt stad: utskylderne och öfrige afeifier, biträddes af Hr Hessle, som askade att denna skyldighet, oansedt aldre förfatningar, äfven skulle histräckas till de bus ech täcenbeter, som af enskilte försåldes tll Kongl Maj:t cceh Kronan. Bonde-Ståndets inbjudning att deltaga uti dess beslut i auledning af Anders Danielssons motion, att viss tid borde föreiägsas Stats-Utskotet att till Stånden inkomma med Utgifts och Inkoms!betänkanderne, ifvensom Bevill ings-U! skottet, att föreslå sjelfva grunderne för bevillningen, blef utan diskussion afslagen, hvarvid en ledamot blott anmärkte, att skälen till detta afslag borde un sveret upptagas, så att detej skulle se ut. som om BorgareStåndet onätdietvis vill förlänga Riksdaren.