Kejserliga Österrikiska Reger. fått tillåtelse, att bese de nya och vigtiga fästningsarbeten, som i närvarande stund uppföras i Verona och invid Brixen. Konungen i Sardinien har likaledes tillåtit Löjtnant Klgen, att besöka alla fästningar i dess Stater, och har aflåtit nödiga befallningar i detta afseende, på det att denne Officer må så fullständigt som möjligt vinna syftemålet för sin resa i Sardinska Staterna. Engelska, Preussiska, Franska och Holländska Regeringarna hafva meddelat samma tillåtelse åt Kapitenerne Lowwvn, GC ovustrand, GCallerström och andra Svenske Officerare, som resa för samma ändamål!, nemligen alt förvärfva sig utvidgad erfarenhet i de särskilta grenarna af krigskonsten. . Det är icke särdeles svårt, a!tt se, hvilket korollavium, som naturligtvis bör dragas af denna intressenta underrättelse om mläcdsaa Regeringars beredsillighet att upplåta krigsvetenskapens hel:gaste åt såra resande landsman. Då Hr Klien fått besöka alla fästningar i Östersike och Sardiuaien, Loven, Cronitrand och Callerström fått innedom om ea manad milsarvetenskapiiga och uppfin ingar 1 Englavd, Frankrise, Preussen och Jolland, hvarföre skulle Löjteevten von Schaviz 2 . eller andra Byska gentollicerare förnekas att besöhh aftita allt. hvad K al rlisa Ryska Reverinoka och afvita allt, hvad Keperliga Rysta Regerin gen Önskar at lära känna af våra varf eller fästNIDgSvEraA. Eeast ett Kungist op bud af år 1820 är den undantagslag oh än tryckfoihetslagen gjord för Svenske män, att de icke utan särskilt tillstånd ifrån. KrissKollesium få nudlösa nosra offentliga 2 handlingar, svim röra hushållniogen mod krigsväsendet m. my, på det skäl alt os t kunde vara yvådligt för Rikets säkerhets men att neka granndan rikets oilicera:e inspektera våra för:åder och fästningar ar näcsot helt avnat: det vore ju att fela emot den allmänna artighet och harmoni, som u för tiden råder emeilan de samiga Europeiska makterna Vi undra emellertid om t. ex. Fransyska och Engelska geniofticerare tillåtas besöka förråder och fästningar i Preussiska Rbeoländersa och Holland, eller om en maktig granne billig!vis kunde finna det oartigt, i fall en svagare granne tvekade att upplåta sina militäranstalter åt dess utskickade, helst om det sannolikt vore till försvar just emot den mäktigare grannen, som de vid ett möjligt fredsbrott förnämligast behöfde användas. Månne det icke i sådana fall alltid vore skäl att tillämpa den kända försigtighetsregelu: När du förtror dig åt dina vänner, så betönk om de icke en gång kunna blifva dina fiender. Hvilka slutsatser för framtiden drager väl Europa af den Turkiske Sultanens intima vänskap och förtroende till Ryssland? Och hvilka lärdomar kunna icke åter hämtas af dessa emdömen? NY ) Att någon Svensk Officer fått inspektera den Ryska fästningen på Aland eller skeppsförråderna i Kronstad!. omnämner dock icke det officiella bladet.