Aftonbladet – 19 februari 1834, sida 3

Till Redaktion af Aftonbladet. Då de nödlidande i nedanskrefne församling varit föremål för den allmänna välgörenheten, så nödgas undertecknad anhålla om. rum i Aftonbladet för nedanstående enmärkuingar vid ett uti N:o 4 af samma blad för den 7 dennes infördt atdrag af ett bref från WesteruorrlandInsändaren, som säger sig unna här varande nödlidande allt godt, skall säkerligen fägna sig att se uppmärksamheten fästad på följande, säkert emot hans goda vilja, i brefvet influtue misstag, som kunna förvilla omdömet om deras verkliga tillstånd: 1:0 Nybyggare-hjelpen består icke, som han säger, uti 2 a 3 tunnor korn årligen, utan uti 8 tunnor inalles, hvilka de erhålla i tre omgångar, allt efter som de hinna verkställa odlingar, som i värde motsvara understödet. 2:0 Härvarande nybyggare äro sådane, som ännu cj erhållit afvitirade områden. Försäljning af skogseffekter, som ännu tillhöra kronan torde ej undgå att anses som lagbrott, hvaraf ingen ärlig menniska beräknar någon inkomst. 3:o Nybyggarens ladugård består af 1, bögst 4 kor. AT dessa påraknar han hufvudsakligen sin sommarföda. Mjölken måste förtäras oskummad, om den skall kunna uppehålla hans krafter under ett strängt sommararbete; han kan ej deraf erhålla en enda kontant skilling. 4:o Insändaren måtte ej nyligen hafva sett Westernorrlands Län, såvida han sedan 1821 ej der blifvit varse någon missväxt. 1831 års allmänna brist, är ej ännu glömd, ty den som ej då hade sparda tillgångar var i högsta förlägenhet, hvarom han af de jännau obetalda Statslänen lärer i sinom tid påminnas. Beträffande fjälltrakterna , så lärer ingen, som nalkats deras område, tvifla, att de tre sista åren varit hårda missväxtår. 5:o Med lika anspråk på trovärdighet försäkrar han, att landet ännu har lika förmånliga binäringar. — Hela Norraoch en god del af Södra Ångermanland har ej någon annan binäring än lärftsväfnader; men inom detta Län lärer ingen mer än insändaren vara okunnig om, att lärtternes värde under de sista 20 åren nedfallit mer än hälften. 60 Jagt och fiske, såsom hufvudsaklig näringsgren, omtalas nu endast i sagorna. — Lärfternas nedfallna pris är en blard hufvudor,akerna till den i fjälltrakterna nu, mera än fordom, hastigt uppkommande forlägenheten och nöden i missväxtår. I den goda tiden kunde en fjällbo syselsätta sig hela vintren med spinning af gröfre celler finare garn åt nedre s-cknarne, hvaraf han till någon del hade ersättning för sim förlorade skörd; men nu kan ham ej erhålla någon sådaniförtjenst, sedan lärfstillverkningen, såsom mindre lönande, ej bedrifves med samma ifver. Onekligen torde äfven andra näringsyrken här kunna åstadkommas, om allmogen finge lära sig tillverkningen af harts, tjära, terpentin, pottaska och mera dylikt; men dertill fordras tid, på hvilken hungren ej åtnöjes med tomma anvisningar. Följande uppgift af verkliga förhållandet inom nedanskrifne församling torde åt den opartiske kunna lemna någon upplysning om orsaken till nöden i missväxtår: