Aftonbladet – 14 februari 1834, sida 1

vill allmänna opinionen, då den, vid den minsta händelse, som går något litet utom hvardaglighetens krets, tror sig behöfva förvandla Paris till ett fältläger. En ofantlig menniskomassa åtföljde processionen, till hvilken hela Deputerade kamarca och alla folksällskaperna slutit sig. Vid grafven höllos tal af Urr Salverte, Tardien, Casset, Advokaten Dupont och Langlois, som de närvarande med största tystnad och uppmärksamhet afhörde, hvarefter folksamlingen skingrade sig. Fiera dueiler ha för öfrigt förefallit i Paris, till en del föranledda af den ofvanvämda, eller åtminstone af politisk natur, deriblaud en mellan 2me medieine-studenter, hvaraf den ena blef träffad i bröstet. Det talas äfven om en duell mellan en teaterdiroktör och en tidningsutgifvare. I Spanien har man väl ännu icke fått glädja sig af det väntade dekretet om Cortes sammankallande, men man trodde att detta skulle äga rum till den Ir Maj. Ett senare rykte förmäler, alt deskuile komma att bestå af 3 kamrar. Ministrarne äro sysselsatta med sina byråers och embetsverks rensande från den mängd af Carlistiska tjenstemän , som Zea qvarlemnat der. En dylik epuration företages äfven ibland hofpersonalen, hvilI ken skall ha varit så sträng, att blott en 70-årig gubbe fått stanna qvar. Då Hr Martioez i sitt första samtal med drottningen yttrade, alt han alltid varit liberal, och ej ärnade afvika från sina grundsatser, så länge han innehade portföljen, skall drottvingen ha svarat, att äfven hon var liberal. Llander har aflåtit en ganska loyal adress, hvari han försäkrar om sin trohet och invånarnes belåtenhet med den skedda ministöre-förvändringen. Vid Leirias intagande af Don Pedros truppar, eröfrade dessa 4 kanoner och tillfångatogo af garnisonen 1476 man och 40 hästar. Blott ganska få räddade sig med flykten. Från Wien skrifves, att man gjorde sig de bästa förhoppningar om ministerkongressens resultater, hvaraf en torde blifva censurens afskaffande. Berlinska Statstidningen innehåller en lång protest emot berättelserna om den behandling, de till Havre anlända Polska flyktingarna skola ha erfarit i Preussen. Deri säges, att de blifvit muateligen förhörda, huruvida de ville afföras till Amerika eller icke, och måst egenhändigt underteckna sina utsagor. Tidningen glömmer likväl att erinra om, att de voro fångar hos den makt, som talar om deras fria vilja. Från Bern berättas, att flera afdelningar Polska flyktingar aflägsnat sig från sina vistelseorter, utan alt tillsäga Regeringen derom eller begära pass, samt begifvit sig till kantonen Wadt och gränsen af Wallis, som man trodde, antingen för att deltaga i de åsyftade rörelserna i sistnämda kanton, eller för att, tillika med åtskilliga Piemontesiska flyktingar, störa lugnet i Sardinien. Frankrike och England skola af Påfven ha fordråat en förbättrad lagstiftning i hans stater, och, för att gifva denna fordran mera eftertryck, beslutat förstärka Franska garnisonen i Ancona, samt med 1,800 Engelsmän besätta Civita Vecchia. Visst är det åtminstone att Hans Helighet återgifvit friheten åt 58 politiska fångar, som sutto arresterade i Lugo, och tillåtit 2:ne landsförviste att återvända. Konungen af Bäjern har befallt, att de Bäjerska trupperna i Grekland skulle lemna detta land, der deras närvaro nu mera anses öfverflödig. KKR RR KOSTER RAG MB de VE TINTIN Mm