Aftonbladet – 13 februari 1834, sida 2

OCC UCK a 0 PA PG 0 oo ERP 9 3 skilling för 30 kannors, o. s. v., snda till go kannors samt en af Herr Charpentier om krogantalets förminskning, hvarvid motionären omnämde huru han, vid den korps han tillhör, biträdt vid stiftandet af en nykterhets-förening, som i början utgjorde 60 man, men snart upplöste sig af bristande måttlighet och pålitlighet hos deltagarne. Friherre Sprengtporten föreslog en salu-accis af 2 skillingar banko för hvarje till Stockholm införd kanna bränvin, hvilken inkomst, som han beraknar till en netto behållning af 69,000 Rdr., borde användas till byggnad och underhåll af hufvudstadens offentliga etablissementer, hvaribland Friherren såsom särskilt nödvändiga anmärkte npplörandet af ett national-biblioteåi och ett RBiks-museum, ombyggnad af Södersluss, som förmodades komma att kosta 300,000 Rådr., i anseende till de censkilta lägenheter, som måste inköpas och nedvifvas m. m. Herr Bosenyvist af Äkershult uppläsie en motion ull ändring af I kap. 2 6. straffbalken, af innehåll, att om någon för tryckfrihetsbrott blifvit dömd vill fästningsstraff, må han ej kunna i häkte inmanas förr än 14 dagar efter sedan Kämnersrättens dom blifvit af Hof-Rätten stadfästad, och om han deremot vädjar till Högsta domstolen, bör han demnas på fri fot emot borgen för sin person eller för 200 Rdr. beo. I motiverna härtill erinrade motionären om den skandalösa händelsen, då af 3:ne tidningsutgifvare, som meddelat samma artikel, 2:ne blifvit frikända, men den 3 dje dömd ull faåstning, och att en dåligt komponerad jury och en uppskrämd eller okunnig domstol i nuvarande förhållanden kunde förnärma den personliga friheten och förstöra medborgares välfärd, innan ännu sjelfva domens bestånd vore afgjordt, när den fallde genast häktades, och sjelfva den långa fängelsetid han undergick, innan den Högsta instansen yttrat sig, ej beräknades honom till godo, utan fästningsstraffet endast ansågs taga sin början från den tid han inträdde inom fästningsporten. Ukets Ständers egen ära, omdöme och rättskänsla fordrade en förändring häruti, och afskaffandet af en lagstiftning, som sårade nationalkarakteren och tidehvarfvets upplysning. — Motionen lades på bordet. Ett memorial upplästes af Hr Hård, hvari han anhöll om ett löneanslag på indragningsstat af 100 Rdr banko i anseende till det missöde, hvilket vid flottornas förändrade organisation öfvergått hovom som tjenat sedan 1781, och derunder ej gjort sig ovärdig befordran. Efter en debatt emellan Hr Rosenblad å ena sidan, som ansåg motionen stridande mot go S. Regeringsformen, samt Grefve Cronhjelm och Hr Heijne, å den andra, som voro af motsatt tanka, lades den på bordet. Hr Mont:ommerie uppläste en motion om lotteriernas afskaffande. Den vinst, de möjligtvis tillskyndade staten trodde motionären vara lika sårande för lagens bud som för samhällets ära, och dessutom af så vådlig natur, att den genom ett lyckans kast lätteligen kunde förvandlas i en oerhörd förlust. Det skäl man anfört till stöd för denna förderfliga inrättning af de premier, som utdelades åt allmogens döttrar, bedrog ej mera Bondeståndet, och motionären gladde sig åt den framgång upplysningen äfven häri vunnit. Afkastniogen af Lotteriets hus och fonder voro för öfrigt en för staten vida hederligare vinst, och Herr M. yrkade devföre Lotteriernas upphörande. — Lades på bordet. Hr v. Strokirch uppläste en motion om Lagmansrätternas hållande 2 gånger om året, samt en iörändrad stadga rörande vädjandet till och från dem. — Lades på bordet. Hr Lefien uppläste en motion om det nya silfvermyntets preglande till värde af, icke räkenskapsmyntet Banko-Riksdalern, utan folkmyntet, såsom mot:onären kallade det, eller Riksgälds-Riksdalern, samt decimalräkningens antagande. Riksdalern borde få namn af krona, hvilken fördeltes i tio penningar, och hvarje penning åter i tio slantar, samt de olika myntsorternas haltighet vara enahanda med den nu antagna myntfoten för Specie RBiksdalern, utom för tiondedels kronan som kunde vara något ringhaltigare. Motionären erindrade om den både ekonomiska och moraliska nyttan af ett lågt räknevärde, och skulle således helst föreslagit -detta till en half Riksdaler, som äfven var vår brukliga bötesdaler o. s. v. — Motionen lades på bordet, äfvensom en af Herr Hallenborg om Skånska -roteringen.