Aftonbladet – 4 februari 1834, sida 2

Kammarherre hos H. K. dd. Kronprinsen etter allidne Kammarherren Baron Munck. En Insändare bar, med anledning af den allmänna sammankomst för Stockholms Nykterhetsföreniog, som inträffar i morgon, begärt, att Red. ville, såsom ett för denra förening och alla Nykterhetens vänner intressant dokument, meddela en berättelse, sem nyligen blifvit på Preussiska Regeringens begäran afgifven till Preussiska Konsuln i NewYork af dervarande nykterhetsförenings verkställande komi!, innefattande en sammandragen öfversigt af nykterhets-föreningarnas uppkomst och resnltaterne af deras verksamhet inom den Amerikanska Unionen; tillika med några af Insändaren dervid fogade 10flexiopver öfver den Stockholmska Nykterbetsföreningens principer och verkningssätt. Då vi anse för en pligt att bidraga till allt som kan befordra det vigtiga ändamålet, om viän i en eller annan punkt skulle skilja oss ifrån de yttrade åsigterna, så efterkomma vi med nöje denna begäran; men nödgas för utrymmet skull inskrävka oss till ett sammandrag af berättelsen, med uteslutande af alla reflexioner öfver bränvinets skadliga inflytande, hvilket nogsamt är bättre kändt här, än i Amerika. Berättelsen börjar med framstållande af den förvånande hastighet, hvarmed bränvinets missbruk stigit i Unionen. De undersökningar, som härom blifvit avställda, hafva i komitdens tanka ledt till det resultat, att två tredjedelar af den fattigdom der finnes, nio tiondedelar af brotten och en årlig utgift af 160 till 220 millioner dollars medeleller. omedelbart leda sitt ursprung från det måttliga eller omåttliga bruket af spirituosa. Dessa erfarenhetsrön hade förut föranledt några få personers sammanträdande i Boston den 3 Februari 1826 till stiftande al det Amerikanska nykterbetssamfundet, hvilka under avtagande, att bruket af starka drycker vore för friska personer icke allentst onödigt, utan äfven skadligt, samt att, så länge det, äfven måttligt njutet, fortfor, drycekenskapens följder aldrig kunde förekommas, afsade sig dess bruk heit och hållet för siv sjelfve, sarnt vid deras familjers och vänners förplagning. Inwädandet i föreningen blef frivilligt. De medel, som ansågos verksammast för ändamålet, voro att upplysa opinionen Derföre började berättelser, undersökningar af alla siag öfver ämnet att utgifvas, och hafva sedan utkommit till milliontal, och kostnadsfritt blifvit spridda tull alla samhällsklasser, äfvensom agenter i alla riktningar rest omkring landet och talat till folket. Såsom en allmän grundsats har blifvit antaget alt i intet fall regeringens bistånd anlitats ellep mottagits, eller lagar begärts för reformens bästa. Sedan den förening, hvarom här egentligen är fråga, eller staten NewYorks, organiserat sin direktion, utgafs först en tidring, hvarafett visst antal exemplar sändes till hvarje ort i denna stat. som tillsammans har 2 mil. inbyggare. Efter ett år började smärre föreningar bildas i alla städer och distrikter, medelst en agents utskickande. Inom halftannat år hade mer än 700 sådana föreningar bildat