Aftonbladet – 4 februari 1834, sida 1

SNS AST ATSE IEI INS ae debud Eusebo Azara de Bardaxi. I den Tyrolska insurrektionen hade Bathurst icke ens den aflägsnaste andel. — Det var tvertom en hel! annan orsak, som ådrog honom. Napoleons oförsonliga hat, hvarföre Hertigen af Raovigo, Savary, fick befallning, att efter honom anställa en verklig parforcejagt. Napoleon ansåg honom nemligen för anstiftare, eller åtminstone medvetande af det misslyckade mordförsök, som den adertonåriga Fredrik Staps, en kyrkoherde från Naumburg, dagen före Wienerfredens afslutande, i galleriet i Schönbrunn åsyftat mot den Fransyska Kejsaren. Bathurst ville först söka uppnå de Brittiska skeppen vid Fiume i Adriatiska hafvet, och sedan genom Bosnien afresa till Konstantinopel. Öfverailt trodde han sig omgifven af Fransyska efterspaningar. Men till siu olycka vände han sig åt norr, tog vägen geron Saxen och Preussen, som då ännu hvimlade af Franska spioner och gensdarmer, och försvann helt och hållet vid Perleberg. De hemliga polisagenterna, som förföljde honom under alJa skepnader, skola der, som det berättas, ha kastat honom i en liten sjö nära landsvägen, jemte hans vagn, och den enda hetjent som följde honom, sedan de bemäktigat sig hans få papper, hvari likväl inga önskade upplysningar fupnos; hvarföre också den djupaste tystnad iakttogs om denna våldsgerning. Alla de efterforskningar, som hans tröstlösa maka anställde, för att återfinna den så oförmodadt försvunne, voro fruktlösa. I början af detta år fann man skelettet på det omnämda stället, och alla kännetecken, äfven som den tids längd hvarunder det tyckes hafva legat derstädes, tala för den förmodan, att det är hans lemningar man funnit. TURKIET. Som ett bevis på det vänskapliga förhållande, som nu råder emellan Turkiet och Ryssland, berättas att rebellen Kadi Kiran, som tagit sin tillflykt på Ryska området, och anländt till Ryska karantänen i Titlis, blifvit, jemte 6 eller 700 af sina anhängare, utlemnad till de Turkiska autoriteterna. På Kandien har den Egyptiska befälhafvaren trott sig nödsakad att vidtaga stränga åtgärder, för att hålla invånarne i tygelv. Alla de försäkringar man gaf dem om afhjelpandet af deras klagomål och de höga skatternas nedsättning, funno hos dem intet förtroende, utan de sökte på allt sätt att undandraga sig det faderliga skyddsväldet. Mera öfvertygande skäl ha således blifvit använda, och en mängd afrättningar ägt rum, i synnerhet i Rettimo, Sfakia och Apokorona. Detta har föranledt en del af innevånarena att fly till bergstrakten, der de Egyptiska trupperna ej kunna förfölja dem. Dagens utländska post medför nyheter från Frankrike tlll d. 22 Januari, från England till den 24 och från Tyskland till den 28. Den innehåller föliande underrättelser: I den mån tiden nalkas för Engelska parlamentets öppnande, bemödar Tory-partiet sig att utsprida allehanda rykten, beräknade på, att sätta Ministören i misskredit. Sålunda har man allmänt sagt, att Lord Grey skulle resignera och att en bestämd skiljaktighet i meningar herrskade inom kabinettet. Globe och Times motsäga emellertid på det bestämdaste sätt dessa rykten, och den förra försäkrar dessutom, att det alls icke är fråga om någon expedition till Portugal. Den sednaste posten från England meddelar äfven den nyheten, att Lord Grey jemte de öfriga ministrarna den 24 Januari skulle samlas hos Konungen för att öfverlägga om throntalet. Någon resignation tycktes sålunda icke vara å bane.