1828—30 ÅRENS RIKSDAG. Krigsärender. (F. fr. N:o 26). Oroterad jords rotering, Vi hafva redan föru framställt den tanken, att all jordegendom genon sjelfva grundlagen var betryggad för alla andr: pålagor än sådane som i bevillningsväg af RB. St kunde beslutas. Detta påstående grundar sig icke blott på 73 4 Reg. formen, hvari stadgas: Inga ny: pålagor, utskrifningar af manskap, eller af penningar och varor, må hädanefter utan R. St:s fria vilje och samtycke, i den ordning förut nämdt är, påbjudas, uppbäras eller fordras; icke beller blott på 80 S, som bjuder, att Krigsmakten till häst och fo! såväl som Båtsmanshållet af rotering och iadelning förblifver vid de med landet och städerna upprättade kontrakter och indelningsverk, hvilka till deras hufvudgrunder skola orubbade vara, intilldess Konungen och RB. St. finna nödigt någon andring deruti samfäldt att göra, kunnande ingen ny eller tillökad rotering, utan genom Konungs och Ständers sammanstämmande beslut, tillkomma.? — Detta påstående grundar sig äfven på andan i hela den del af Regerings-formen, som bestämmer skattväsendet och tydlige orden i S4 59. 60. Reg.-formen, som stadga, att hvad öfver Statens ordinarie inkomster tarfvas, bör genom bevillningar fyllas, samt närmare bestämma hvad med bevillningar menas. Den jord som ej vid grundlagens stiftande hade rotering eller några vissa andra onera, var derifrån för alltia. befriad, såvida ej en ytterligare allmän rotering beviljades af R. St.; men i thy fall skulle denna börda drabba all jordegendom. Oaktadt denna grundlagens rältvisa syftning, föreslogo de till extra roteringens jemnkning nedsatta kommissionerme en tillökning i ordinarie knektehållet genom en del kronoskattesamt frälse-hemmans och lägenheters beläggande med ordinarie roterings besvär. Anledning dertill hämtades af ett uttryck i R. St:s år 1823 hos K. Maj:t gjorda anhållan, att hemman af ofvannämde natur borde från upptagande i roteringen uteslutas? och synes detta uttryck varit en följd deraf, att R. St. ansågo extra roterings åtagande endast angå jord af den natur, som ordagrant finnes förutsatt vid beslutet derom år 1809. I detta beslut omtalas icke skatteoch frälsejorden. RB. St. begärde således vid sista Riksdag, att ingen verkställighet af-en sådan åtgärd måtte äga rum, såsom stridande emot 73 S Reg.-formen, förrän R. St. efter emottagandet af en Kongl. proposition derom fått tillfälle, att sig derom utlåta, med den beslutande rätt