Aftonbladet – 29 januari 1834, sida 2

dighet hemmansägarne åligger, (!) icke ma oftare än 2 dagar i veekan, och på bestämd tid, ifrågakomma; att derest ärendets vigt gör undantag här! nödigt, till förekommande af missbruk, utanpå brefvet då må utsättas, i korta ordalag, ärendets beskaffenhet; t. ex. Durkmarsch, skogseld, Kungs-skjuts, om. m.; samt att Landshöfdingarne måtte, efter socknarnes hörande, uppgöra reglering och brefbäringsskyldigheten, hvarvid socknemännen må vara tillåtet, att sig emellan och frivilligt öfverenskomma, huruvida enskiltes bref skola med Kronopostea få åtfölja. Enligt Kongl. brefvet den 4 Dec. 1830, bafva de omnämde ordningsanstalterna blifvit anbefallde; men den begärda regleringen omnämnes ej deri, och I soknemännen hafva säledes icke, åtminstone autentikt, erhållit tilifället till korrespondens för sina privatangelägenheter. Det synes oss, som R.7St:s skrifvelse skulle erfordrat en utredning, i hvilka Län och enligt hvad lag, en sådan brefbärings-skyldighet finnes Kronooch skattejorden ålagd. — Vid 1809 års Riksdag kunde det ej undgå Ständernas uppmärksambet, huru styrelsen i allmänhet hade hushållat med Kronans bus och byggnader. Efterhand hade obehörige personer innästlat sig 1 husen; en del byggnader förföllo 1 brist af tillsyn och vård; och man fann till och med, att på intet ställe inom statsförvaltningen förvarades någon fullständig uppgift öfver dessa hus, ännu mindre nödiga ritnipgar och beskrifningar. Riksens Ständer började således med att yrka en undersökning derom, kamt att infordra förteckningar m. m. Ännu 1823 var någonting sådant icke till R. St. aflemnadt. Då begärde: å nyo en fullständig berättelse och uppgift ang. alla kronans hus och byggnader, så i hufvudstaden som i landsorterna; på det att utrönas måtte, om flera finnas, än som äro för behofvet oumbärlige, med bemställan: att hvarken personer eller korporationer, utan bestamd rättighet, finge bebo eller begagna desamma, samt att alla onödiga byggnader målteå auktion försäljas eller utarrenderas. Vid sista Riksdag erhöllo RB. St. del af de förteckningar och utlåtanden, som inkommit till regeringen, jemte SerafimerOrdens Gillets uppgifter på de kronans byggnader m. m., som till hospitaler och lasaretter begagnas: och hvilka samteligen ansågos erforderliga för detta ändamål. R. St. kunde ej af dessa havdlingar b:dömmna, huruvida alla byggnaderna invehålla tillräckligt eller öfverilödigt utrymme för de embets-autoriteter, till hvilka de blifvit öfverlemnade; men de tyckte sig finva mycken ojemnhet i fördelningen. De anhöllo således att K. M. täcktes i möjligaste måtto så reglera begagnandet deraf, att de öfverblifvande lägenheterne må finnas i en egendom , som då helt och hållet kunde försäljas eller uthyras. R, St. hade äfven funnit, vid verkställigheten af de i senare tider företagne allmänna byggvader, att kostnads-förslagen varit ailtför opålitliga och att husen snart befunnits bristfalliga, tarfvaude betydliga reparationer, Af detta och af det resultat man pu fått, af den alltsedan 1810 önskade undersökning rörande krongus fastigheler, att nemi. endast en cada lägenhet, af ringa eller intet värde, kan för statens räkning afyttras; hämtade RB. St. stöd för deras åsigt om nödvändigheten af en central-autoritet, som har öfverinseende vid alla publika byggnads-företag och erer hos sig alla nödiga handlingar, ritnipgar m, m. Evär ÖfverlotendentsEmbetet har vården om den del, som ar i hulfvudstaden, och redovisningen för de allmänna medel, som för dessa på åttonde bufvudtiteln äro uppförde, ansågo BR. St. det vara lämpligt, att åt denna autoritet, som är försedd med en lamplig aflöningsstat, uppdraga befattning med alla, undantagne dem som tillhöra landteller sjöförsvaret. z R. St. förnyade den af Ständerna år 1823 framställda anhållan, att K. M. täcktes, ej allenast i de fall då medel till allmänna byggnader äskas, låta meddela RB. St. ritning och förslag öfver dertitl erforderlig tid och kostnad , utan äfven, i händelse fortsatte anslag skulle komma i fråga, låta redogöra för de uppburna medlen, samt låta aflemna nytt kostnadsförslag, m, fl. ordnings-stadganden. Regeringen har ej funnit denna central:sation af förvaltningen ölver kronans byscgnader lämplig. ÖfverIntendentsEmbetet har väl fått ett ökadt öneanslag, enligt förordningen on: en ny Organisation af detta verk, dat. ri Dec, 18930; men det fick sig 1 stället anfövtradt värden af Kol Musa... Kam