Aftonbladet – 29 januari 1834, sida 1

SUS SN NUKEOTE SST E SEOSNSIST RESPAR SR MOSSA IRL SORT NTE TENS TTR ASEAS RE TEE CLOSE förfarande, kan följande händelse tjena: För några månader sedan blef en handels-kommis vid namn Veitel, som reste för ett stort handelshus i Frankfurt, arresterad i Wärtzburg, just som han steg ur postvagnen, och under stark betäckning afförd till Mäiänchen. Vid hans ankomst dit underrättade man honom om orsaken till hans arrestering, som var, att han skulle ha varit bland deltagarne 1i Frankfurtska oroligheterna den 3 April. Härtill svarade Hr Veitel, att sådant varit honom fysiskt omöjligt, emedan han just vid den tiden legat sjuk. De Mänchenska autoriteterna skrefvo till de Frankfurtska och bådo dem anställa en ransakning om förhållandet. Denna skedde, 17 vittnen afhördes, och alla dessas utsagor voro till den anklagades förmån. Emellertid hade flera veckor förflutit, hvarunder den fångne hölls i en sträng och skymflig bevakning. Kanhända tror man likväl att, sedan saken var utredd och hans oskuld uppdagad, han åtminstone genast sattes på fri fot och fick någon ersättning för sitt oförtjenta lidande? Men nej! Han måste afgilva en skriftlig försäkran, att betala kostnaderna för sin egen arrestering och process, samt skaffa borgen derför, hvilket lyckades genom en bekant af hans hus. Nu först återsändes han till Frankfurt, åtföljd af en Bäjersk polisbetjent, som emot qvitto aflemnade honom till autoriteterna i hans hemort. För att inse allt det på en gång skriande och löjligå i denna procedur, bör man erinra sig, att Frankfurt är en fri Riks-stat, som på intet sätt lyder under Bäjern, hvars polismakt sålunda åtagit sig den tacklösa mödan, att bestraffa en förbrytelse, som det lands egen styrelse, der den blifvit begången, ej funnit anledning att ens misstänka, ännu ; mindre berfra. När man dertill låter den fullkomligt oskyldige främlingen sjelf betala det besvär : man gjort sig, alt fangsla och plåga honom, så måste det erkännas, att man omöjligen kan gå länogre 1 rättvisa och liberalitet i ett konstitutionelt land och under en human och frisinnad furstes regering, hvilken skrifvit så vackra verser till sig sjelf och deri gifvit sig så rörande föreställningar: Man väotar nu, att Kurhessiska styrelsen, hvars -undersåte Veitel är född, skall göra någon reklamation i detta hänseende. I Wärtzburg hafva två studerande blifvit arresterade och afsända till Mänchen. Deras brott lär bestå uti att de tillhört den för flera år sedan upplösta studentföreningen. En Hr v. Closen har blifvit avresterad för utspridandet af en, för öfrigt temmeligen obetydlig skrift af Grosse, kallad Lef väl. Afsigten dermed lärer endast ha varit, att skaffa författarens torftixa familj något understöd. Af särskilt nåd har v. Closen fått tillåtelse, att nyttja skrifdon och ljus. De fångar, som en dylik nåd ej vederfares, måste således umbära äfven denna mildring i sitt elände. Det har väckt förvåning, att Gensdarmeriet i Rehbnkretsen, som hittills stått under de civila autoriteterna, oförmodadt blifvit stäldt endast under militärisk lydnad. BELGIEN. Representantkamaren härstädes har haft det sällsamma missödet, att icke på tvenne sessioner kunna företaga något, emedan både dess President och v. President voro främmande, så att kamaren slutligen måste välja sin äldsta ledamot Er Pirson till provisorisk ordförande. Det har i Berlin väckt någon förvåning, att Fredrik den stores brefvexling med sin til kropp och själ sjuke tjenare Fricderzdorff blifvit förbjuden, så mycket mer som Fredriks rent menskliga sinne deri visar sig i sitt skönaste ljus. Lyckligtvis utkom ej förbudet förr, än den 1000 exemplar starka upplagan för det mesta var försåld. Men om vederbörande härmed ingenting uträttade, visade de likväl sin goda vilja. Por TUGAL. Amiral Parker, som man beskyllt för att vara Miguelitiskt sinnad, har, till vederläggning deraf, skrifvit ett bref till Redaktionen af Engelska tidningen Courier, hvari han säger, att han hoppas på Drottning Marias seger, hvars sak han ar lika varmt tillgifven som frihetens, att man orättvist anklagat honom för att vara en Tory och Miguelit, men att Don Pedros ministrar genom sitt okloka uppförande satt sig i nästan lika stor misskredit som usur Patorns o. s. V. GREKLAND.