Vid flera riksdagar hade Ständerna begärt jemkning och reglering af Ständernas Båtsmanshåll; och senast d. 30 Nov. 1824 hade K. M. låtit af Sjöförvaltningen, Kammaroch Kommerse-Kollegierna infordra utlåtande ang. en rättvisare och jemnare fördelning deraf. Vid sista Riksdagen funno RB. St. likväl sådane ofullständigheter i embetsverkens uppgifter och förslag, att de icke kunde derom definitivt besluta; utan anhöllo hos Kongl. Maj:t, alt en ny, allmän reglering och fördelning städerna emellan af deras Båtsmanshåll måtte verkställas. Det antal Båtsmän samtlige städer fortfarande borde tillförbindas att utgöra, sedan K. M. sjelf nådigt yttrat, attingen ökning i Båtsmanshållet borde härvid ifrågakomma, fastställde R. St. till 886 man. De ansågo Båtsmanshållet vara på stadsjordarna grundadt; hvarföre de begärde, att. innan 1831 års slut städernas jord borde uppmatas, graderas och i hemmantal indelas, samt att sedan derifrån måtte afräknas. hvad som kan vara anslaget till kyrkor, fromma stiftelser, eklesiastika och civila tjenstemäns aflöningz; och hvilket allt bör till extra båtsmanshåll roteras. Den öfriga jorden skulle till ordinarie båtsmansrotering indelas i allmänhet efter den grund som för ordinarie, knektehållet i orten är föreskrifvens men i vissa fall på annat föreskrifvet sätt. När dessa vustpingar och skattläggningar jemte de tilläfventyrs anförde besvären deröfver hunnit att prvöfvas, samt bestämdt blifvit huru många båtsmän af jorden böra underhållas, skall det öfriga behofvet fördelas på samtlige Rikets städer, efter medeltal af den bevillning, som under ären 1828—1832 blifvit för , borgerlig näring och rörelse sarat för hus och tomter af städerna erlagd. Alla dessa uppgifter m. fl. begärde R. St. måtte gan är särskilt uppskjuten; men ett förslag till ny ordinarie rotering, som på Reg:s befallning är uppgjordt af Landshöfdingen, larer blifva BR. Stir förelagdt. Läsaren behagade iakttaga denna rittelse, emedan eljest ett osammanhang i den comnärmde artikeln uppstår mellan slutet och det närtföregående.