Aftonbladet – 23 januari 1834, sida 2

Fransyske Ministerns hastiga afresa härifrån utan afskedsaudiens, ger också en ganska naturlig anledning att mer än gissa, åt hvilkendera sidan den politiska vågskålen lutar. Ehuru man väl icke finner någonting egentligt nytt uti en sådan upptäckt, så framt man vill rådfråga den politiska ton, som flera år bortåt rådt i de ministeriella tidningarna, så bidraga dock onekligen sådane omständigheter som de här ofvan nämda, att stärka allmänna öfvertygelsen derom. För vår del tro vi dock såsom förut, att det hela icke så mycket utgör bevis på tillvaron af någon sådan politisk tilldragelse, hvilken för den närmaste framtiden kan medföra allvarliga följder, som fastmera på den beväpnade neutraliteten, d. v. s. på att visa Europa, det man äfven här lefver och hafver sin varelse; ty att Regeringen, såsom ett par tidningar fruktat, skulle så litet känna opinionen i landet, uti den punkt som denna är mest odelad, att den vid ett krig skulle kasta sig i Rysslands armar, torde ganska få anse möjligt, isynnerhet på en tidpunkt, då den icke blott har tilllälle att såsom vaniigt konsultera hvad dess egna organer i provinserne från folkets sida förnimma om tanåesätten utan äfven kan på närmare håll sjeif inhämta denna röst ifrån de nu samlade lepre sentauterna, som, hvilken färg de för öfrigt tillhöra, säkert icke skulie blifva skiljaktige härutinnan.