te blifvit tillsatt, hvilken icke består af någon enda vald lagstiftare. Preste-Ståndet har. likväl ett särskilt utskott, till hviket denna fråga egentligen hörer. Skall denna behandlas både af komiteen och utskottet, så synes den väl knappast kunna komma till öfverläggning under nu pågående riksdag; ty, derest granskningen deraf 1 komit skulle anses oundvikligen nödig, hvilket man svårligen kan föreställa sig, så lär komitden få sätta sig i verksamhet, innan Eklesiastik-Utskottet sammanträder, hvarmed det ser mörkt ut. Förslaget lär likväl förut hafva cirkulerat inom alla Stift, och det är således svårt att inse, hvarföre detta mål skall ytterligare invecklas och fördröjas af en komite. Ser man åter på komitgens sammansättning, så består den af ett JustitieRåd, som, i kraft af sitt embete, är pligtig att i Högsta Domstolen yttra sig i saken, af Stats-Sekreteraren, som slutligen kommer att i underdånighet föredraga densamma, af tvenne ledamöter som skrifvit förslaget, samt af tvenne andra, bland hvilka det om den ene är bekant, att han, för sjuklighet skull, icke kan deltaga i arbetet, och i afseende på den andre icke kan utgrundas hvarföre han är kallad, om ej derföre, att för hans räkning en ny vrofession i pastoral-teologien blifvit stiftad, och om hvilken för öfrigt föga annat är bekant, än att han utgifvit några öfversättningar, skrifvit ett par disputationer, deltagit i den bekanta tvisten vid Lunds Akademi, hvaraf Universitets anseende lika litet blifvit ökadt, som genom den en tid bortåt der utgifna tidningen Gefion, samt slutligen att han vunnit alla grader af Akademisk befordran, utan att hafva tagit någon enda Akademisk grad. Vid den sinnesstämning, som nu, efter hvad man förnimmer, är rådande inom Preste-Ståndet, är man icke rätt viss uppå, huruvida den ifrågavarande åtgärden kan underlåta att efterlemna obehagliga intryck derstädes. Att, under det Ståndet är till Riksdag församladt, icke lemna målets behandling åt Ekles. Utkottet, utmärker föga takt hos den, som föranledt den vidtagna åtgärden.