uppfylla, då den här nedan. har nöjet meddela en. med sista posten från Hr Kapten A. Lindeberg till redaktionen af Skånska posten ankommen, förenmingen kommunicerad, skrifvelse, så lydande: Med posten från Kristianstad hade jag julafton den äran, att emottaga en briljantsring med denna inskrift: Till Författaren af Sverige 1809 och 1832 af likasinnade Fosterlandsvänner. Denna ring är, enligt hvad som tillkännagifves i det medföljande brefvet, undertecknad: En förening af sanna Fosterlandsvänner, anskaffad genom en för detta ändamål föranstaltad subskription. Några namn funnos ej i brefvet, och jag måste således på detta sätt afbörda mig den enda gärd af min djupa och innerliga tacksamhet, som jag med ord kan uttrycka. Måhända behöfver jag: ej försäkra, att gåfvans dyrbarhet är det, som för mig ger henne det minsta intresse, men om det för menniskan och medborgaren finnes någon utmärkelse, som ej blott smickrar hennes fåfänga, men som gläder hans hjerta, som fyller det med stolthet öfver att tillhöra ett fritt samhälle och ett bildadt tidehvarf, så är det ett sådant — som föreningen så smickrande behagat kallat det — minne af allmän aktning och erkänsla. Då det dertill egnas en person utan all politisk betydenhet, som aldrig varit på den ort, hvarifrån gåfvan kommer eller der äger några relationer, ens någon bekantskap — hvarigenom således intet motif af enskilt godhet eller välvilja deri kunnat ingå — måste den erhålla ett ökadt värde, emedan han i densamma ser en hyllning åt de grundsatser han yrkat, de sanningar han sökt försvara. Tankan, att hans bemödanden, kanhända, ej varit alldeles utan framgång, den borgen han sålunda tror sig ha i handen, att dessa sanningars seger ej är omöjlig; hoppet, att, om icke han sjelf, likväl hans framtid kan en gång få se någon del af hans ideal realiserad — alla. dessa föreställningar göra den stund, då han trodde sig berättigad att hysa dem, till den lyckligaste i hans lefnad, och hans glädje deröfver kan endast jemföras med hans oföränderliga och vördnadsfulla erkänsla mot de landsmän, som beredt honom den. Stockholm den 27 December 1933. 4. Lindeberg.