Aftonbladet – 16 januari 1834, sida 2

I en tid, då de flesta uppträden inom den politiska verlden visa huru Regeringarne i allmänhet änyo alltmer sluta sig till absolutismens och Rysslands intresse, är det så mycket mera glädjande för publisisten, när han vid skildringen af tidens tilldragelser kan finna tillfälle att på den nog skuggade taflan teckna åtminstone några ljuspunkter. Några sådana tillfällen hafva vi under det förflutna året funnit vid refererandet af den nuvarande Engelska Styrelsens och det reformerade parlamentets åtgärder. En resumå af dessa hafva vi nyligen funnit uti ett tal, som Lord Russel, reformbillens motionär, hållit i Plymouth, sedan denna stad, såsom en gärd af erkänsla för hvad han gjort för nationens sak , erbjudit honom borgarerätt. Vi införa här en öfversättning af detta tal, så mycket hellre, som det vid den nu instundande Riksdagens början skall blifva af ett särskilt intresse för jemförelsen skull med hvad den förestående Riksdags-berättelsen kan komma att innehålla. Den Greyska Iministeren har gifvit Europas öfriga regeringar den helsosamma läran, att det endast är på besparingarnas och förenklingens väg, som en Regering kan föra sakerna: verkligt framåt ; och med kännedom om allt hvad den i detta hänseende inom tvänne år uträttat, skall det utan tvifvel blifva artigt att undersöka, hvad vår Styrelse gjordt i samma väg, under en dubbelt så lång tid eller sedan sista Riksdag, hvilka besparingar den tillvägabragt, hvilka reformer den vidtagit i folkupplysningens och civilisationens intresse. Vi rekommendera derföre särdeles åt de nyss hit anlände Representanterne innehållet af Lord Russels tal: Det är nu trenne år sedan den nuvarande ministören trädde till styret, och om den. under: loppet af denna tid icke bevisat sin skyldighet att leda landets angelägenbeter, så har den åtminstone visat prof på sin uppriktiga önskan, att leda dem på ett tjenligt sätt, och, mer än något bifallstecken som mötte oss vid värt inträde i kabinettet , måste jag. efter. trenne tillryggalagda händelserika pröfvoår, känna värdet af detta edert bevis på förtroende. Om Lord Grey vid tillträdet till sitt -embetehade vågat säga: inom trenne år skall jag i grund förstöra hela det ruttna köpings-systemet, hvilket så länge inkräktat folk-representationens makt, — om han hade sagt: jag skall upphäfva de små borgfläckarnas valrätt, och öfverflytta den på-de folkrikare städerne och de större orterne — om han hade förklarat att han skulle minska: regerings-kostnaderne, och inom trenhe år, till d. 1 Aug. 1834, bringa en åtgärd till fullbordan, som afskaffade slafveriets afskyvärda synd — om han sagt: att han skulle minska de 15 millionerne statsutgifter med 3, och vända fördelen af denna besparing till. lättnad i de bördor, som: tyngst trycka folket — om han i November 1830 hade sagt att han skulle göra allt detta, så skulle man icke hafva kallat det ringa och obetydligt, utan ansett det för ett tomt skryt af en man, såm lofvade mer än han nånsin varit i stånd att hålla, och: som bedrog folket geÅA nom klingande, :men: toma löften. Och docki1 utan att skrytaj utån att lofvayj: utan att bestämma någon .tid för utförandet; vVar han, med folkets: un