Aftonbladet – 15 januari 1834, sida 3

Article Image
STOR LANIIRA MINAS SUS A INLAND: Uppa Khapellanens åker i Rautus församling hittades sist. September, i jorden omkring 20 gamla silfvermynt, af hvilka tvenne skola haft triangulär form; en del varit af en silfver-rubels storlek, och de öfrige icke större än 20 kopeks silfverstycken. Dessa mynt, hvilka befunnits vara af nio särskilta slag, hafva blifvit examinerade af sakkunnige numismatici i St. Petersburg. Resultatet af deras undersökning skall, enligt hvad tidningen Sanan-saattaja FVitpurista derom förmäler, i korthet vara följande: N:o I af dessa mynt, hade Radh , som var den 20 Kalifen af Abbas slägt, låtit slå istaden Bagdad. vid Didschel, i Asiatiska Turkiet, år 936 eft. Chr. Detta mynt har man hittills blott träffat på museum i Göttingen. De i ordningen nästföljande, eller N:o 2, 3, 4 och 5, af dessa penningar äro alla slagne under Emirerne af Samans slägt, hvilka omkring goo år eft. Chr. beherskade Stora Buchariet, Kurdistan och andra landsträckor emot Persiska gränsen. N:o 2, äfven ett sällsynt mynt, slaget under Achmeds tid (som var den 3:dje Emiren af Samans stam) år grå i den fordomdags namnkunniga staden Enderabe, beligen österut från den nuvarande under Persiskt välde lvdande staden Balk. N:o 3, hade Nasr II, som var i ordningen den 4:de Fursten af ofvannämde slägwuinie, låtit pregla i staden Samarkand vid Sogd, i det fordna Konungariket Sogdiana, eller i det Asiatiska Tartariet numera såkallade Buchariet. N:o 4, var slaget under samma Emirs tid, men årtalet var bortnött. N:o 5, hade Mansur 1 låtit prågla i Enderabe år g71 e Chr. — ett annars ganska sällsynt mynt. N:o 6, hade Sultanen Muiss Addaulet låvit slå i staden Basra vid Frat i Asiatiska Turkiet. N:o 7, torde varit slagen under Hasan ben Merväns tid, i staden Miafarekin, före 1000 år e. Chr. Detta slags mynt har högst sällan blifvit funnet, och man har nu först i senare tider lärt sig känna det. N:o 3, likaledes en ganska sällsynt penning var slagen år 10038 e. Chr. i Buchara, under IHik Nasr, som var en Regent öfver de östra Turkstammarne. N:o 9, var ett mynt, försedt med inskriptioner på tvenne språk, eller en såkallad Nummus bilinguis. Den ena inskriptionen var på Arabiska, den andra, på ett språk, som var obekant. En lika beskaffad penning har tillförne blifvit funnen vid Reval, och finnes nu förvarad å St. Petersburgska akademien. Endast ena hälften af samma slags mynt har blifvit funnen hos oss vid Gefle, och förvaras nu på Kongl. Museum här i Stockholm. Flere af detta species torde knappt finnas. På hvad sätt dessa sällsamma utländska penningar, hvilka alla äro öfver 800 år gamla, kommit alt nedifrån Tartariet vandra upp till Finland, är en fråga, hvilken icke är så lätt att lösa. Man tror i allmänhet, icke utan skäl, att penningar såväl som varor vandrade fördomdags från Indien och Persien, genomdet nuvarande Ryss-land, som till det mesta den tiden beboddes af: Finska nationer, upp till norden, förnämligast genom den såkallade Holmgården till det vid Hvita hafvet belägna gamla Biarmaland; af hvilken fordna handelsstråt många minnen -bibehållit sig till vår tid. På sådant sätt torde Österländska produkter och handelsvaror, redan i gamla tider, funnit vägen till norden, antiogen landvägen me: delst karavaner, eller längs med strömmar och vattendrag, hvilka öppna den första: naturliga kommunikationen särskilta folk och länder emellan. Städerne Samarkand, Buchara, Enderabe och Bagdad, voro fordom beryktade för sin vidsträckta handel, hvilken ifrån det inre af Tartariet sträckte sig till Kaspiska hafvet, och härifrån troligtvis längs med Wolga eller Vuoli Joki, som den i gamla tider skall hafva hetat, till de Finnstammar som bebodde dess stränder, af hvilka de nuvarande Tscheremisser, Tschuvasser, Morduiner, Votiaker, Sirjäner m. fl. äro en qvarlefva; hvarifrån kommersen troligen sedermera gått till de nordligare stammarne, som under namn af Ester, Vesser, Karelare, Biarmer, m. fl: -bodde ikring stränderne af Finska viken, Ladoga och Hvita hafvet. På sådant sätt torde äfven dessa Österländska mynt kommit till Rautus; som : är beläget i grannskapet af-Ladoga. CT ra Comm an. Th all a fo PAN SR ASA

15 januari 1834, sida 3

Thumbnail