Aftonbladet – 14 januari 1834, sida 1

dagen, — Vid närmast anhöriges död kan en sujett begagna högst 14 dagars tjenstledighet. Ingen må utan — tillstånd tjenstgöra — annat än vid kongl. teatern. Tillämnadt äktenskap bör anmälas. Den som i längre tid än tre (3) månader är af sjukdom hindrad att vid teatern tjenstsöra, njute för den öfverskjutande tiden endast hälften af den honom tillslagna lön och löneförmåner. Lag samma vare, men inträde geuast till efterlefnad, så framt någon, utan att kunne laga förfall anmäla, dock befinner sig utur stånd att vid teatern sin tjeust vederbörligen förrätta. Den som under Spel tiden befinnas för gäld bysatt och :ej inom ena månad är frigifven, ege Direktionen att efter godtifinnande förafskeda eller i tjensten bibehålla. Den, som uppfyller sitt kontrakt , njute till godo den bestämda uppsägningstiden; men den som af minneslöshet, sjukdom, sinnessvaghet eller annat förfall blir ur stånd, att förrätta sin tjenst, aiskedas efter 3 månaders uppsägning, fastän kontraktet ej tilländagått. Teaterns gång och nya pjeser. Teatern bör hållas öppen hela året, utow sommarferierna, som räcka minst 6 veckor och högst 3 månader. Nya pjeser antagas af Direktionen, antingen wvelkorligt eller ovilkorligt. Det förra innebär ett erkännande af arbetets synnerliga förtjenet och värde; det senare förutsätter en pr öfning af dess användbarhet för scener, då ett mindre arfvode, än det itaritfen u!satta, kan bjudas författaren. Denna tarifl fördelar arbetena i tre klasser: de som utgöra heit, halft eller mindre än halft spektakel för aftonen; högsta andelen för den förstå, stor opera med musik, är vondedelen af 20 representationer och den minsta tjugondedelen deraf; för den andra klassen (talpjeser på vers, gSperor, operetter, komedier eller skådespel med sång.) högst tiondedelen och minst tjugonde len af 15 representatione er; för den tredje klassen (på prosa) högst tiondedelen och minst tjugondededelen af 10 representationer. För öfversättninogar är arvodet hälften mindre. För stora operor utan musik är naturligtvis ingent ing stadgadt. Elevers bildande sker i ett läroinstitut, hvars föreståndare är sångmästaren; de antagas medelst kontrakt, som förbinder dem, all sedan tjenstgöra på seenen minst 3 år. Särskilt nådigt förordnande skall meddelas om detta instituts organisation och förvaltning. Ansvarsbestämmelser. WVanvördnad mot divektionen straffas med högst en månads lön och tredje resan med tjenstens förlust. Embetsmäns försumlighet med en a två månaders lön, och andra gång ren med förlust af tjensten. Samma straff är, om någon Direktionen underordnad : utfirdar försvarsbe etyg vid kongl. teatern. Uppstudsighet mot närmaste förman belägges med förlust af en haif eller hel månads lön. Bortresa från tjenstgöringsorten utan til låtelse, en månads lön 3 wistande utom hus sedan man angifvit sig för sjuk, en half månads lön; likaså tjenstgöring, utan tillstånd, vid annan orkester elier teater; försummande af en representation, eller ankomsten dit drucken, en månads 3; för sen inställelse, försummad entre eller sortcte, någon annans ofredande, en half månads; vägran att förrätta åagd tjenstgöring, en hel eller half månads, och tredje resan tjenstens förlust; uraktlåtenhet, att fyra timmar före spektaklet efterse sina saker, en half eller hel månads lön, om han framträder orätt eller ofullständigt kostymerad. Den, som ej vid tredje repetitionen kan sin rol utantill, mister en fjerdedels eiler half månads lön; hemtagning af kostym straffas med en half månads, utlöning deraf med en hel. Den, som ej njuter 400 Rdr i lön, betalar blott hälften af dessa böter. Alla sådane tillfalla per nsionskassan. Vaktmästare, arbetare m. m. straffas för uppstudsighet eiler försumlighet med högst 5 Bdr böter. — Den, som dömmes från tjensten, skiljs genast derifrån, ehuru han klagar öfver beslutet. Den till ansvar fällde bör dock höras. och besvär kunna inom femtonde dagen ingifvas till öfre Dorgrätten. Så olämpligt det är, att tala om egenskaperne hos en dödfödd, så öfverflödigt torde det äfven vara att göra anmärkning 3ar vid ett reglemente, som, enligt hvad vi hört, aldrig lärer komma i fråga att efterlefvas. Hvad man öfverhufvud kan säga der