Aftonbladet – 11 januari 1834, sida 1

Article Image
——— m.-— X X —-— L—nE63?evbeee6 ec 966FFEEFFee OO OO HDMI ee ——gj— ? — ——-— — — — —— MM tStetreRsE—--—-—-—-—-—-—-—-———RREEEEEERTERRTEEORRRRREERRRERRREERRRRE RETT RR sa ERE —— ä 1 -— F —OÄnnÄn8rÄZ-.n oe I UTRIEES. FRANKRIKE. Uti det tal Fransmännens Konung, Ludvig Flip, nyligen höll vid kamrarnes öppnande, yttrade han, som läsaren täcktes erinra sig, bland annat, att folkunder visningen gått betydligt framåt. Huru detta instämmer med verkliga förhållandet, och huru mycket det lägre folke s upplysning gynnas af regeringen, inhämtas af Iö jinde händelse, som ett Fransyskt blad med ssta posten berättar: Under namn af den fria föreningen , hade ett samfund till befordrande af folkundervisningen bildat sig 1 Paris. Denna föreving hade, i en af sina sista sessioner, beslutat, att låta hålla f reläsningar öfver belsovården, till hvilka arbetsklasserna bade tillträde, och hvarest skulle afbandlss om åtskilliga olika yrkens inflytande på arbetarnes helsa. Söndagen den 15 December öppnades tvanne kurser, den ena i förstaden Saint-Antoine, place royal, af D:r Gervais, och den andia i Saint-Jacques, af D:r Desavenieres. Polisprefekten sökte sätta s:g deremot, men uraktlåtandet af vissa formaliteter hindrade dess tjenstemän från att verkställa sitt uppdrag. Man borde förmoda, att autoriteterne, bättre upplysta om rätta förhållandet, ej skulle lägga hinder i vägen för ett så helt och hället filantropiskt företag. Föreningen vidtog emellertid sina försigtighetsmå!t, och beslöt att special kommissarierne sku!le bitrada professorerne och i nödfall representera föreningen. Vid andra föreläsningen, Söndagen den 22, tilldrog sig emellertid följande: D:r Gervais hade nyss börjat sitt föredrag i närvaro af ungefär 200 åhörare. Sedan han i hastgenomgått ämnet för sista föreläsningen, öfvergick han till dagens ämne, då n poliskommissarie och en tredsdomare infunno sig, prydda med sina insignier. Poliskommissarien förevisade en befallning från Polisprefekten, att afbryta föreläsningen och att låta utrymma salen. Doktor Gervais svarade, att han ej erkande nägons rättighet, att inskränka undervisningers frihet; att ban vägrade sforyta den föreläsning, som den Fria Föreningen uppdragit honom att hålla, och att endast öppet våld kuuade tvinga honom dertill. Han bad derjemte åhörarne att ej bry sig om hvad som förefallit, och ej genom rågon oöfverlagd inblandning störa det förfarande, som han och kommissionen kunde finna nödigt att iakttaga. Arr Audiot, medicine doktor, och Cercueil, manufakturist, som — centralkomitden utvalt till sina ko mmiterade, togo nu till ordet, intygade, att föreningen gemensamt ansvarade för hvad som föreföll vid Professorns föreläsning, att han delade dennes ytUrade tanka om undervisningens fribet, och i bennes namn protesterade mot allt aflbroit i bans föredrag, samt att de gillade hans föresats, att endast gifva vika för öppet våld. Efter en förnyad uppmaning till eftergift, lika fruktlös som den Ilörra. g ck kommissarien bort, för alt påkalla vapoad styrka. Doktor Gervais sade några ord, för att stilla åhörarnes lätt begripliga or, och fortsatte derefter sin föreläsning med det s övsta lugn. Men nu återkom poliskommissarien med sina agenter, stads-sergeanterne och ett kompani af municipalgardet med bajonetter på geväret. Man hade b redt dem ett lättare tillträde till katedern, som de omringade, Pr Audiot uppmanade kommissarien, att aflemna en kopia af sina order. Under det han afskvef dem, blandade sig polisagenterna och municipalgardisterne bland åhörarne, och afhörde med uppmärk:a nhet föreläsningen, som beständigt fortsaltes. Då afskriften var tagen, gick poliskommissarien fram till katedern, och sedan han åter förgäfves uppmanat Hr Gervais att installa föreläsningen och upplösa församlingen, befallde han vakten att tvinga honom dervtill. En sergeant af municipalgardet, med sabeln i venstra handen, steg nu upp på trappsteget, och tog med den högra Professorn i armen, hvarefter denne genast upphörde att tala. Kl. var nu tre, och de närvarande åtskildes, sedan de på det otvetydigaste sält ytuat sitt bifall till föreningens förfarande.

11 januari 1834, sida 1

Thumbnail