taga råd deraf; vi föreställa oss att detta skulle vara för Författaren en ännu ljufvare belöning, än den visserligen högst dyrbara han nu emottagit. (Insändt). Anhåälles om ett rum för nedanstående , ju förr dess hellre, uti Aftonbladet: Uti början af 1832 yttrade uti bref till mig, den utmärkt skicklige, fordom här i Sverige boende, Engelske Agronomen Georg Stephens, det han vore benägen , från Edinburg, der han en tio år varit etablerad, öfverresa på några månader till Sverige, för att helsa på sina Wermlandsvänner, och bese de odlings-företag, han under åren 1816 till och med 1922 hade projekterat och ordnat. Detta anbud emottogs med glädje af Wermlands Kongl. HushållningsSällskap, som tillbjöd sig bestrida kostnaderne för hans öfverresa, ehuru Sällskapet redan hade engagerat och sysselsatte Stephens skicklige elef, Jonsson, emot årlig lön och arfvoden under resorna mellan Wermland och Westergötland, der han äfven blifvit engagerad. Stephens kom på denna inbjudning, och vistades hos oss under första sommarmånaderne 1832. Dess varma, ganska oegennyttiga nit för Svenska jordbrukets förkofran, förmådde honom, på några possessionaters begäran, återkomma till Sverige äfven innevarande år, och de Hrr possessionater 1 andra orter, som begagnat honom, skola visserligen medgifva, att, för deras egendomars bästa, sällan någon nyttigare utgift gjorts, än den ganska måttliga hans vistande der kostat, utom nöjet man haft under tiden af en ganska bildad mans sällskap, och det ljus som härvid, i anseende till jordens brukning, uppgår för hvar och en som sig deraf vill begagna. Ett mig väl bekant exempel på den säkerhet ibedömmandet af hvad som kan göras i odlingsväg, Stephens i så hög grad äger, må bland många andra anföras. Vid vandringen till några föreslagne mindre odlingar 1932, yltrade han: hvarföre gå förbi denna trakt? Han undersökte den, samt föreslog på stället sättet för dess röjning, och hade i år, som han sjelt yttrade, den stora glädjen att, vid nytt besök på stället, finna omkring go tunnland af denna odlingsmark besådd med en lofvande råg. Från en vän i Skåne har jag underrättelsen om ett nära dylikt företag med en vattensjuk trakt, som redan i början på hösten i år, således efter endast några månaders förutgående dikning, redan bär en vacker rågbrodd, utan ett enda synligt dike, till följe af Stephens odlingsplan, hvarvid äfven den fördelen vunnits, att arbetsfolket på stället bekommit en skicklighet uti sitt arbetssätt, som häft alla ägarnes betänkligheter vid fortsättningen af dylika företag. Uti ett af mig nyligen emottaget bref från Stephens, yltrar han, att det väl skulle kunna vara möjligt för honom vistas några månader nästkommande år i Sverge, ty han känner min fromma önskan äfvensom mina bemödanden , att få honom etablerad här åter. Må detta dock vara en sak för sig, som jag väl i sinom tid hoppas få uppfylld: emellertid har jag icke trott mig böra misströsta i frågan, att tills vidare veta honom vara sysselsatt på Svensk jord, äfven utom Wermlands gränser; och får i anledning häraf fästa andra orters Hrr Possessionaters uppmärksamhet på möjligheten af: att, under loppet af sommarmånaderne nästkommande år, Stephens? biträde kan bekommas, om man behagar till mig, inom Februari månads utgång, gifva sin önskan i den delen tillkänna, samt summan man anser sig vilja tillsläppa: för Stephens hitresa. Om jag vid nämde tid får emoltaga sådane anmälanden, skall jag, i fall beloppet någorlunda motsvarar Stephens ganska billiga anspråk, förmå honom öfverresa; förut vågar jag det icke, och hoppas att denna försigtighet, äfvensom mitt öfriga tillgörande i denna sak, icke misstyckes af någon välvillig man. Jag antager de uppgifter jag får för det de böra vara, redbara förbindelser, och vill kunna öfvertyga mn vän Stephens, att de äro så: nog af att vi, för alt gagna, gå i förskottet, All liqvid sker med Stephens sjelf, efter slutad förrättning på stället. Om mgen eller få deltagare anmäla sig, förfaller frågan, ty ingen af oss är i tillfälle göra uppoffringar. Upplysningsvis får jag nämna, att förlidet år Stephens öfverreste mot en öfverenskommen summa af 1,333 3 Rdr Bko, som ett visst antal Possessionater delade sig emellan. Ingen, som honom begagnat, har funnit dess arbete mindre värdt än hvad han fordrade, ehuru summan hos oss synes vara betydlig. Den är det dock icke, i anseende till värt mynt,