Aftonbladet – 4 januari 1834, sida 3

till det yttre (papperet) som verkligen är sägs re än något landsortsblad, men tyckes likasom der gamla Svenska nationalkarakteren ämna utmärka sig för allvar och uppriktighet, sisom man väntar sig af Hr Theorells kända penna. Den följer icke de föregående Riksdagstidningarnas plan, utan lemnar en blandad reflekterande och refererande framställning, likasom andra tidningar. Detta har onekligen sin fördel för ämnenas utveckling; men för deras skull; hvilka önskade att samla Riksdagstidningen såsom en ren historia öfver Riksdagen, hemställa vi till utgifvaren om det icke vore tjenligt, att låta hvardera af dessa delar fortlöpa i särskilta serier, antingen i olika nummer af bladet, eller på det sätt, att berättelsen blefve text och reflexionerna noter? Detta skulle onekligen öka arbetets värde för samlaren. De Engelska och Fransyska bladen följa alltid på detta sätt parlamentsdebatterna i särskilta artiklar, men låta sjelfva berättelsen vara för sig sjelf, och på detta sätt ha äfven vi ämnat rangera vår behandling af Riksdagsärenderna, Svenska Minerva har såväl Nyårsaftonen som i går, nästan uteslutande sysselsatt sig med spänningen mellan England och Ryssland, hvilken hon förmodar skall gifva Sverges regering vissa svårigheter att öfvervinna, yttrande dervid sin förhoppning på Cesar och hans lycka, att statsskeppet skall kuana läggas i en säker hamn, i trygghet för de utomkring bärjande stormarna. Dessa artiklar ha i öfrigt, oaktadt den Toryism, som ett barn af denna kull naturligtvis måste andas, förekommit oss serdeles sansade och läsvärda, i synnerhet vid jemförelsen med de många blunders? som gumman förut begått i afs. på den Engelska politiken. Granskaren har börjat det nya året med den beniga frågan: Huru har jag nyttjat det år, som nu återigen gått till ända? Huru bör jag begå mig under det nya år, som nu börjat sin bana? öfvergår derifrån till de tidningar, som njuta ett rundt, ofta ganska styft underhåll af allmänheten3; berömmer Nya Argus för hvad han gjort i finanserna; talar om petitionernas olämplighet, råder oss vänligen att icke vilja apa efter Norges institutioner, och slutar med att önska resp. Publicisterne framgång i dyhka och andra nyttiga företag. Jurnalen innehåller en ursambhällslärans grund begrevp deducerad artikel emot det suspensiva veto, som äger rum i Norge, och hvaröfver författarem synbart själas, emedan — det icke instämmerceed den monarkiska principen. Hint illa lacryme! Nya Argus har slutat det gamla året med ett operöst bemödande att inskärpa uti de blifvande RiksStånden, hurusom hvart och ett af dem bör representera särskilta Ståndsintressen, sarat lemnar den temligen öfverflödiga försäkran, att han alltid skall komma att strida för alla legitima intressen. Sedan alla andra kommit öfverens om, att största: olägenheten af vårt representationssätt ligger deri, att Riksdagsmännen icke representera folkets; utan enskilta och korporationsintressen, så är Argi för-: klaring verkligen ett bevis, på huru han gått fram med sin tid.