Aftonbladet – 30 december 1834, sida 2

Våra Läsare minnas säkert, huru: svårt det för några år sedan var för de stackars Belgerne att få sig en konung. Lika svårt tyckes: det vid den nu instundande riksdsgen vara för ridderskapet och adeln, att få sig någon landtmarskalk. Båda svårigheterna härleda sig från samma orsak, nemligen att Belgerne icke sjelfva. fingo tillsätta sin kung, likasom Ridderskapet och Adelb icke sjelf? får tillsätta. sin landtimarskalk, utan: detta tillhör vår faderliga styrelse. Vi föranledas till denna reflexion af ett rykte, som i Lördags började sprida sig med ett slags visshet, att H. E. Öfverste Marskalken fir Gr. De laGardie skall vara desiguerad: till Landtmar-skalksplatsen. Dagligt Allehanda, som-äfven idag berättar detta, anser det såsom-en föga trolig vere sior.? Vi deremot tycka att det låter ganska troligt. Hans. Exelleos. har i så många år: varit ordförande i en mängd Direktioner, Komi-teer och Ordenssällskoper,. att skicklighet tillen dylik plats äfven på Riddarhuset icke kan felas honom, mer än mången. annan, vi hört sättas i fråga, helst man vet, att Landtmarskalken i alla: fall endast håller i den ena ändan af stafven och Riddarhus-Sekreteraren i den andra. Dess-: utom-är det all anledning förmoda, att ett fjerdedels sekels erfarenhet af verldshändelserna,. :och nhu:senast Julirevolutionen, ms fl dylika; afskräckt Hans Exellellens från den: radikatism, som vid: 19869 års Riksdag utmärkte: honom likasom mången annan, hvilken sedermera blilvit ZUifvad af en sansad farkåga för den nya tiden och: dess mouvement;: så att vederbörande numera icke af H. Ex:s ordförande-skap hafva att befara något alltför häftigt understöd åt genomgripande reformer. Att Stats-Rådet, Hr Girefve Adelsvärd, äfven: vore i fråga: till: Landtmarskalk, hafve vi ej. bört,