Aftonbladet – 21 december 1833, sida 2

rota framställa de hufvudsakliga punkter. i hvilka grardlagen dels af regeringen blifvit öfverädd, dels ännu icke satt i verkstöttighet. Åtilliga represeotanter af justemilieu yttrade sig älven i ämnet. För det ljas, som genom denna votering spride3 öfver förhållandet mellan folkrepresentanterne och regenten I Wurtemberg, anse vi den berättelse derom, som läses i ett Hamburgerblad, förtjent af meddelande, hvarföre vi här nedanföre intaga den? Resultatet af förhandlingarne rörande den Kommisstons-berättelsen föresfagna budgeten för 1833—36, hvilken antozs med 70 röster emot 10, vanns icke utan häftigt motstånd af oppositionens. medlemmar. Uldand anmärkte, att ban skulle råka i motsägelse med sig sjelf, om hamn sade ja. Ännu vore flera konstitutons-frågor oafgjorda, och förbundsförsamlingens beslut ligo ännu på bordet. Kamarens bön om pressens fribet hade blifvit lemnad utan afseende; folkets rättighet att bevilja skatter vore i hang tanka, af en ännu kvoftigare verkan. Men äfven särskilta poster af budgeten, kostnaderne för krigsdepartementet och till aflöning af diplomatiska korpsen, voro: för höga. Derföre voterade han nej. — Pfiuzer: konstitutionacns löften äro ouppfyllda, så länge censuren består, och denna kränkning af grundlagen har man att tillskrifva utrikes departementet. Dertill komma förbundsförsamlingens beslut, ingreppen i valfriheten m. m. Rättigheten att bevilja skatter är här ett kraftigt korrektiv3; trogen min pligt som representant, voterar jag nej. — Schott förklarade, att han gerna skulle rösta för budgeten, om icke folkets politiska rättigheter och iotressen hade BlIiftit angripne. Han påmin— te onmr censuren, om ifötrigerna vid valeo, om förbuden emot folk-församliugar, och röstade med nej. — PAeiderer anser konstitutionen hafva blifvit kränkt, ehuru Wärtembergarne, i förlitande på sina rättigheter, alltid troget upp fyllt sina pligter. Denna kränkning finner han nemligen hafva ägt rum, genom: regerimgens bemödanden att beherrska valen. Men dessutom synes budgeten honom: för högt tilltagen, och han ogillar lika mycket, att icke administrax tions-kostnaderne för statens egendom blifvit minskade. Han måste derföre säga nej: — Filler finner den författningsenliga likheten i beskattningen ännu icke hafva blifvit tillvägabragt och att några paragrafer i konstitutionen 16ke blifvit satte i verkstölligHet; men han misskänsner likväl icke det mångfaldiga goda, som blif-vit landet beskärdt, och framdeles ännu mer: .skall utveckla sig, hvarföre han röstar för bud-getens antagande. — v. Ringler anser budge-ten likna vibgårdsmännens förhoppningar på det-ta års skörd; han saknar verkställighet af mån ga bestämmelser i konstitutionen, men säger ja, i hopp på en bättre framtid. — Deffner, i bänsigt till konungs och fäderneslands oskiljaktiga väl, voterar äfven för budgeten. En skatte— förvägring skulle medföra de farligaste följder. Dock borde regeringen hämta den lärdoa af saken, att de eftergifvande och tålige i folk-representanternes böner förtjente att khbehjerlas, och att förtroendets band derigenom fastare: skulla tillknytas.. — MNefler kan icke rösta för: budgeten; folkets rä!tigheterstå till större deletr: blott på papperet, men deremot gör man sträng: I sh l