trisons vid Norrlansgatan och Estöns oid Söder 5 eftermiddagen, utrymt staden, och retirerat åt Bergara på vägen till Navarra. Alla, som höllos fängslade för politiska tänkesätt, hade blifvit satta i frihet. En tidning från Bordeaux tillägger, att genast efter Sarsfields intåg i Bilbao, hade 1500 unga män, tillhörande de förmögnaste familjer i staden, erbjudit sig att bilda ett borgaregarde, för att skydda den mot ytterligare anfall af insurgenterne. Den 28 hade general Castannon och el Pastor aftågat från S. Sebastian åt Tolosa, för att der förena sig med en från Vittoria kommande kolonn af 1060 man och 200 hästar. Sarsfield å sin sida satte sig i marsch mot Navarra, dit de i Baskiska provinserne förskingrade och slagne insurgenterne till större delen flyktade. Många sökte dock sin säkerhet på Fransyska gebitet, i synnerhet sådane, som varit anförare. Ibland dem var äfven den beryktade Verastegui, som alltsedan insurrektionens utbrott stått i spetsen för de upproriske i Vittoria, och nu ankommit till Bayonne. — I provinsen Valencia och i södra delen af Catalonien, hafva trenne insurgentband organiserat sig, hvaraf dock det betydligaste hålles ioneslatet på slottet Morella af 800 man, under befäl af kommendanten i Tortosa, Breton. i Hvarje steg Drottningen tager, förer henne allt mer och mer från den väg, Zea och juste milireu i Frankrike utstakat i det beryktade manifest, som de läto henne underteckna straxt efter Ferdinands död. Man kan knappt mera draga i tvifvelsamål, såvida sakerne få utveckla sig utan främmande mellankomst, att ju det konstitutionella systemet slutlhgen segrar, Allt flere af de män, som under Corteztiden utmärkte sig för tillgifvenhet för den dåvarande sakernes ordning, kallas till de högre embetena, och det är naturligt, att detta icke kan blifva utan inflytande på hängelsernes gång. Sinnesstämningen hos folket i allmänhet och i armdcen skali vara sådan, att man icke mera kan misstaga sig, alt ju en ny epok för Spanien nålkas. I Madrid diskuteras mycket öfver de förändringar, som kunna blifva nödiga i konstitutionen af 1812, för att vid densamma fästa de samhällsklasser, hvilka förut funno sig dermed mindre belåtna, och man skall temmeligen allmänt hysa den åsigt, att under närvarande förhållanden representationevs samlande i en enda kamare bör gifva vika för det system, som delar den i tvenne. Ibland Regentinnans senaste utnämpingar, som väckt tillfredsställelse bland folket, är markis Ispejas till guvernör i Madrid och furstens af Anglona till generalkapten i Grassda, Båda tillhöra de moderat-liberala och innehade embeten under Corteztiden. Generalstaben, som i anseende till den del densamma tog i revolationen 1820, upplöstes af Ferdinand, har genom ett dekret af Resenti: pan blifvit återställd, och särskilta komumission.r blifvit nedsatte att utarbeta reglementen för ; teatern, och jagt och fiske. Den indragna tidningen Correo har fått tillstånd ait åter utgifI vas, och kommer hädanefter att kallas Spar I pierre maArBanra dne dd.