Aftonbladet – 17 december 1833, sida 1

STOCKHOLM Den 17 December. Göta kanalbolags tredje sammankomst hölls, efter hvad vi redan nämt, i går. Den lifliga diskussion, som härvid föreföll, var likväl så vidlyftig — den räckte från kl. 10 f. m. till kl. 3 e. m. — att vi blott kunna redovisa för det summanriska innehållet deraf. Hr Kommerse-Rådet Santesson uppläste ett anförande, hvari han, dek sökte rättfärdiga bolagets Revisor, Hr Major Ekenstam för dess förhållande vid sista revisionen, dels sig sjelf, såsom verkstadsdirektör, för de felaktiga förveltningsåtgärder, som i Grefve Cronhjelms yttrande lades honom till last, såsom att ingen askrifning ägt rum, vär han lemnade verkstaden till annan disponent, ehuru han sjelf, då han emottog den, a förra styrelsens arbetsvinst afskrifvit nära 17,000 Rdr; att inga inhemska verkmästare blifvit danade, som kunde ersätta de Engelska; att coaks biifvit brinde meä förlust; att så många nya embetsmän blifvit vid verkstaden anställde o. 8. v. Grefve Cronhje!m replikerade härå, men förklarade derjernote, att, som denna debatt emellan honom och Kommerse Rådet så Jätt antog en karakter af personlighet, ville har ej längre fortsätta dev, förbehbållände sig likväl, att framdeles skrifteligen besvara Kommerse-Rådets yttrande och fullständigare vederlägga de deri förekommande or:ktigheter. fr Major Carlsund upplöste en skrift, som åsyftade, att visa, det Motala verkstad väl kunJe bära sig, mer efter andra principer, ån de senast följa. Då Majoren dervid hade befattning, gaf den mest; men man arbetade då med full drift och hade sysselsättning nästan mer, än man medhann; nu deremot hade mana arbetat endast efter sin beqvämlighet, afsagt si; Hera beställnivgar, m. m. Hr KommersecRådet Sautesson uppläste na dn skitjaktiga mening, han hyste mot Hrr Kommitterade, och hvilken hufvudsakligen bestod deri, att bolaget ej borde til Kongl. Maj:t framstalla det andra alternativet i kommitterades förslag, eller verkstadens öfvertagande af Konsl. flottan, i händelse det första af Konung och Ständer gillades; att det ej boråe hegära den runda summan af 200,000 Rdr, utan epdast 130.000, men att landtibruksakademiens Sifna lån 73.000 Rdr måtte få qvarstå intecknade 1 verkstaden, samt de till räntans liqvicerande derå, bolaget på ogde hufvudtiteln anvslagna 4000 Rdr framgent försäkra detsamma. Häremot anmärkte Hr Presidenten Friherre Hordin, äfvensom Hr Presidenten Billbergh och Grefve Cronhjeln, att landtbruksakademien vore en särskilt stiftelse, ej ovillkorligt beroende af regeringen, hvilken sålunda ej kunde bestämma lånets qvarstående; att akademien, om hon valde en annan riktning för sin verks samhet, kunde komma att behöfva sina pennicgar och s lunda uppsäga dem; att de 4,000 Riksdalerna voro bolaget tillerkända endast till