Aftonbladet – 7 december 1833, sida 4

plägseder och med den största sorgfällighet vårdade det ena af hennes barn. En dag saknade man honom likväl tillika med barnet. Man dröjde ej att efterspana honom, men först efter mångfaldiga forskningar träffade man honom i er tät skog, hvarest han just då förtärde de sista lemnivgarna af det olyckliga barnet, som man anförtrodt åt hans uppsigt. Åsynen af ett vackert barn, och af det fina hvita hullet, hade hos honom åter väckt hans gamla appetit, som han ej kunde motstå. Han hade sålunda flytt till skogen med barnet och der mördat det.