Aftonbladet – 3 december 1833, sida 2

skråmessighet, i Regeringens monopolier på folkets nödvändigbetsvaror , i de förderfliga finansåtgärderna, myntets försämring, men framför allt i denna stämpel af orubblighet, lagstiftaren velat gifva sin samhällsiorättning, hvilken fastkjediat allt nå samma punkt, hindrat framskridandet i bredd med tiden, ech derigenom, när de gamla krafterna och kunskaperna blifvit otillräckliga, blottställt staten för vådorna af en våldsam krisis, hvarur det ännu är ingen ting mindre än säkert att den kan reda sig. Hade Turkiska statsförfottningen betraktats från alla siva sidor, skulle: Författarens skildring varit ännu lärori;kare. Öfversättaren har emellertid på många stäl len genom tillsatta?noter, sökt rätta författarens öfverdrift och minska faran af begreppets missledande gerom en alltför stor ensidighet. Skriften är tillegnad IH. K. H. Kron-Priusen. Helt olika mängden af dedikanter har öfversällaren vågat fästa uppmärksamheten på de: vigliga läror, som arbetet gifver: vid handen, och hvilka äfven tiden fordrar. Det är på dess tecken, säger han, som den vise fursten, och den lugna betraktaren märka. De uppenbara att de stående härarnes gift fräter på alla Europeiska samhällers must och merg; att till dess botande fordras ett snart och kraftigt motgift, hvilket finnes i konskriptionssystemet, som ej bör lemnas: obegagnadt: att vår nationalRepresentalion tarfvar förbätt ing, attskattebördorna, om de ej kunna minskas, åtminstone böra jemnare fördelas: att våra lagar behöfva förenklas, sammanföras, förkortas: att rättvisans -skipande påkallar oberoende, erfarna domare, upplysta biträden, mera koncentrerad kraft, hastigare gång: att Presterskapets löuvingssält bör förändras till båtnad för ståndet och: menigheterna: att municipal-styrelser 1 alla möjliga. grenar af statsbestyret borde införas: alt industrien och handeln ej böra bindas eller hisdras, hvarken af koilegiala former eller sty-relsens meltankomst: att nationens moral, lika som arbetshåg, behöfver lifvas och: brott förekommas: att detta sker bäst derigenom att lasternas upphof, lotterier, spelhus, krogar och andra lättjans tillhåll och liderlighetens nästen, skoningslöst och utan tidsutdrägt afskaffas: att öfver embetsmännens duglighet, rättskaffenshot och vaksamhet upprättas stränga, pålitliga kortroller; att nationens värsta onda, den allmänna bränvinsbränningen, tages från jordbruket, hvar! ill den icke hörer, och förvandlas tillett industriföretag, med lika betydliga tillvevkningsafgifter som i andra länder; samt slutligen att hufvudgrunden till samhallets kultur, sedlighet och upplysning ej försummas;utan ändamålsenliga folkskolor öfverallt bekostas och anskaffas. Om än alla icke ovillkorligen dela öfversättarens tankar; måste man dock erkänna framställningen derom : vara den upplyste fosters landsvännens, den frimodige; sjelfständige lilteratörens, och få läsare torde väntat se dem i en dedikation till en hög person. .