Aftonbladet – 26 november 1833, sida 2

Den stora silfverskräcken, eller de tvåtusen millionerna: Ehuru mycket under de förflutna åren BKfvit skrifvet i der vigtugaste ibland de ekonomiska frågor, som förekomma vid den instandande Riksdagen, nemlbgen, angående re ilisationen, kan man hhkväl nästan antaga, att opimionerne i afseevde på denna angelägenhet ännu befinna sig i samma ovissa tillstånd som för fyra år tillbaka. Alt detta beklagliga förhållande har sin egentliga rot uti sjelfva vår Banks organisation, som. alltid vid en återblick på det framfarna måste ingfva misstroende: för det kommande, derom synas alla: ense. Men denna organisation kan iche i ett ögonblick upplösas och ombildas; man måste i detta, som i mycket annat, sätta sig tin: i de förhållanden som finnas, och om äfven de åtgärder, som derunder vidtagas, i mer eller mindre mån blifva: palliativer, så blir det tills vidare hvars och ens pligt, att åtminstone med dessa söka. verka allt det goda man är i:stånd till. Våra Läsare känna. utaf. många föregående uppsatser. i Aftonbladet; att vi uti detta ämne tillhöra den meningen, som vid förra Riksdag: icke blef den segrande, men som sedermera;. s3erom följderna af de beslut, som då fattades:. gjort sig: mer och mer gillande i allmånana! tänkesattet: rmemligen att myntbestämning och: utvexling bort vara tvenne från hvarandra o-: skiljaktiga åtgärder, på det viset, att Ständerne: bade bort utsätta en bestämd vexlhugs-termin,. efter den tid då det föreskrifva förhållandet: mellan Bankens valuta och sedelstock blifvit: vunnet, och att alla de svårigheter, som scdermera genom kursens våldsamma stegring mätt ordnandet af vårt myntväsende, Märledde sig från det hufvudmisstag som begicks, då dot ta vexlingstermidens bestämmande öfverlemnaJes åt Regeringen. Men om det icke kan bestridas, att denna kursstegring på opinionen inom landet verkat stirkt emot en utvexling ull 128 med tillhjeip at statslån, en sak, hvilken det Svenska folket lyckligtvis ännu sätter i litanian, och om man uerföre icke kan annat än förundra sig öfver dem, som, kosta hvad som -heist, vilja genoms