Aftonbladet – 21 november 1833, sida 2

an roo. oKoopstederpas ombud borra förhålla sg vill landet, som en till tres De erhålla afstalskassan ersättning för tesekostnaden, och underhåll för den tid de vistas vid Storthinget. Ditsta sammanträder hvart tredje år, och kan äfven dessemellan af Konungen sammaniallas, hvar vid i sådant fall de för den treåriga te: miner valde representanterne äro sjelfskrifne, utan föregaående sär kilt val Så snart Storthinget konstituerat sig, utväljer det en fjerdedel al sina medlemmar, som bilda det 3. k. Lagthinget,; de ötrige utgöra Odelsthinget. Hvardera thinget håller sina sessioner. sirskilt samt utnämner sjelf sin President och Sekreterare, Hvarje lag skall först föreslås Odelsthinget, som, sedan det avtagit densamma, skickar den till Lagthinget, hvilket, i fall det förkastar lagen, skiekar den tillbaka nmied sina anmärkningar. Denna pvocedur kan förnyas två gånger, men sedan sammanträder hela stovthioget och afgör frågan medelst två tredjedelar af dess röster. En afde båda thingen eller af hela storthinget antagen lag törelägges Kovungen till sanktion. Vägrar handen, såätersäuder han lager med den förklaring, att han för den gången ef : funnit tjenligt att sanklionera henne. Detta kan han äfven göra ifall nästa ordentliga Storthing antager samme lag. Men antages den äfven af det tredje Storthinget, så bliv dess beslut lug, äfven om Konungen. icke sanktionerar det. StorFihingets öfriga attiiDutioner. utonr dem, som: det äger gemensamt med Sverges Ständer, är, fatt kunna låta förelägga s:g de förbuad och straktater Konungen ingått med främmande makter, att kunna fordra inför sig hvem sonr helst tl svara i stalssaker, och icke ens Kuogliza Prinsar äro frikallade: från skyldigheten att infinna sig der, om de bekläda andra Embeteny än Vice-Konungens. Vidare att revidera por .visionella lönoch pensions-anslag och göra förändringar deri, samt att naturalisera frainlingar. Det kan ej, utan Konungens medgifvande, Vara samladt längre än tre månader. Ionan det åtskiljes bör Konungen hafva anta— git eller förkastat desg beslut. Alla. dem, som. han ej uttryckligen förkastat, anses han hafva antagit. Storthingets sessioner äro offentliga. Vi hafva här framställt grunddragen: af Nor— ges representation, så: kort och tydligt, att vit förmoda det man kan deraf göra sig ett klart begrepp om dess: väsende. Utan att nu ingå i undersökning om: lättaste sättet att närma: vår :egen till Hkhet dermed), lärer dock hvar oelv :;en finna, att, om opinionen gör sig förtrolig: :dermed,. och om: den gillar sjelfva principen, hvarpå brödrarikets representation: hvilar,. så är :redan ett steg. gjordt till möjligheten af dessin— förande... En närmare granskning af dess innebåll skall utan tvifrel visa, ej: blott att hon: stöder sig på: den naturliga grundsats, som. bor-: de vara: vilkoret för all folkrepresentation; att hvarje fullnyndig och sjlfberoende statsborgare äger rätt aut yltra sig öfver statens angelägenheter, utan äfven, att den icke är så heterogen för den Svenske, som det vid första ögonkastet torde synas. Den tillägger väl icke något särskilt stånd rättigheten att representera; men den utesluter också icke något derifrån, och det ges sålunda intet hinder för hvilken adelsman, prest ), borgare eller bon—