Aftonbladet – 16 november 1833, sida 1

ejEeT I ARA HK EN. ff så snart de upproriska ropen började hörass satte sig de civila och militära autoriteterde-r. rörelse, för att qväfva insurrektionen. Talrika. patruller genomströfvade gatorna, ech vakterne vid palatset förstärktes, samt tillspärradeal la de gator, som leda dit. Nn utskickades pos liskommissarier till insurgenterne, för att förmå dem skiljas åt; men deras förmaningar voro förgäfves, och några af dem blefvo till och med misshandlade. Militärstyrkan måste således anlitas, och ett grenadierkompani samt en sqvadron kyrassierer ryckte an mot Alcala gatan. Insurgenterne försökte icke att göra motstånd, utan drogo sig tillbaka till Solporten, följda af trupparne, som dock icke gjorde något anfall. Här skingrade sig insurgenterne på de närmaste gatorne, men började ånyo ropa? lefve Don GCarlos! hvarvid lossades ett par skott. Nu gjorde kavalleriet choque, och skingrade insurgenterne fullständigt. hvarvid en ansenlig mängd togos tillfånga. Härmed var saken slut för den gången, och omkring kl. 3 om morgonen voro gatorna fnllkomligt fria från alla folkskockningar. Andra dagen i gryningen fann man öfverallt kring palatset, och på flere gator, en mängd exemplar anslagna af en proklamation, som slöts på följande sätt: Invånare i Madrid! Don Carlos är ankommen till Estremadura; officiell underrättelse har derom ingått. I snabba marscher nalkas han, för att öfver taga styrelsen af sitt rike. Låtom oss jemna hans väg! Låtom oss åter sätta honom ibesittning af den makt, som Drottningen inkräktat, och hans tacksamhet skall blifva oförgänglig. Tappra rojalister! öfvergifven edra leder; upphören alt tjena en Drottning, den (rud visst icke kan vilja understödja. Låtom oss vara eniga och sluta oss fast till hvarandra, och följa det exempel våra vänner gifvet i Vittoria, Bilbao, Logronno, Santo, Domingo de la Calzeda och andra icke mindre vigtiga orter, och vår triumf är säker. Lefve Don Carlos! Död åt Drottningen ! Hvad som förefallit i Madrid ifrån d. 23 om morgonen, då konseljen beslöt att de. rojalistiske frivillige skulie afväpnas, till d. 27, då afväpningen lärer gått för sig, känner man ej. De Fransyska officiella bladen, som omtala denna senare händelse, nämna icke ett ord om de föregående uppträdena, hvarom regeringen dock utan tvifvel haft kännedom. Man har svårt föreställa sig, att verkställigheten af det beslut, som blifvit fattadt d. 23, och som så högt påkallades af omständigheterne, skulle hafva blifvit uppskjuten i flere dagar, utan mellankomna vigtiga orsaker. Men häröfver sväfvar man, som sagdt är, 1 fullkomligt mörker. Att afväpningen dock ej gått får sig utan motstånd, och att våld måst användas, så mycket finner man af Pariserbladens uppgilter. I Catalonien och Arragonien är lugnt. Generalkaptenen i den förstnämde provinsen,