Aftonbladet – 2 november 1833, sida 3

I anledning af en artikel i Aftonbladet för der 12 Okt. om Norrköpings vackra utseende och många byggnader m. m. efter de senaste eldsvådorna derstädes, anhålles om införande af följande: En klagar om brist på husrum står åter att läsa i Norrköpings tidningar för den 19 Okt. af en Medborgare med hustru och fyra barn, hvilka nödgats sedan den 1 Okt. ligga i ett uthus, i brist på annan lägenhet. Att här är mycken brist på rum kan ej nekas, och att förmögne medborgare, som ej äga cgna hus, nödgas inskränka sig till mindre våningar än vanligt, är likaså en sanning, såväl som att de personer, hvilka äga gårdar, eji sådane tider kunna förmås att utan ovanlig hög betalning bortsälja dem: också hafva både hus och hyror stigit 50 proc. Men hvad skall man säga, som man får höra att, då det i norra orterne klagas på, att folket der ej har något att äta, härstädes finns mycket att äta, men brist på folk mot behofvet. Detta förhållande synes af hvarje tidning, deri hela sidor äro upptagna af annonser om lediga tjenster, men inga tjenstsökande. (Sjelfva staden kan rättau hvarken erhålla stadseller bhbrandvakter). Bristen på rum torde ock mycket vara orpsaken till bristen på folk, hvilket är så mycket troligare, som arbetsfolk måste för ett enda rum betala ända till 5o Rdr rgs om året, hvarföre de ock äro tvungne att intaga ett å två hushåll till i sitt rum, för att kunna betala denna stora hyra, men hvilket hvar och en kan finna ej befordrar snygghet eller helsa. Att här ej finnas å många byggnader nu som förr, ehuru det står ganska: vackert derom taladt i Aftonbladet, kan af hvarje å-kådare genast skönjas, blott han går litet åsido från de större gatorne, då han kan få se hela qvarter obebyggda. Till och med vidjsjelfyva Kungsegatan finnes ännu lika så många obebyggda som bebyggda tomter. Norra delen at staden, sora brann sist eller 1826, är ock minst bebygd, för hvilket man har att tacka de hårda vilkor, hvarpå Riksens Ständer vid slutet af Riksdagen 1830, eller 4 år efler branden, på Kongl. Maj:ts proposition, äntligen be. viljade ett lån på 100,000 Rdr, men af hvilket de brandskadade, efter så lång fåfäng väntan, ej kunde sig begagna, emedan de sågo sig genom den höga rävtan mera stjelpta än hjelpta, hvarföre ock ej en sk, begärdes, utan måste de sedan gripa sig an och bygga efter råd: och lagenhet, en koja här: och en der, som ändock blef mångas ruin. Dessa vilkor voro så mycket obilligare, som, södra delen af staden, efter branden derstädes 1822, af Rikets då strax derefter samlade Ständer -genast bekom ett lika stort lån mot nästan hälften mindre ränta än den åt norra medgifua, hvarföre ock södra delen snart till stor del blef. bebyggd. Att ändock en jemn och någorlunda allmän välmåga råder här, (kapitalister känner man inga; ty kapitalerna gå till Stockholm, hvarifrån det för en utom den staden boende person är svårt att sedan, oaktadt all säkerhet, få något med,) det bar man verkligen tt tacka fabriksindustrien för, som på senare åren så tilltagit, 21t population På några år ökats från Ö till 12,009 personer; men desse fabriksidkare, ehura välbehållne, som det tyckes, ha dock ej tillfalle fatt sätta upp andra byggnader, med få undantag, änäsådane som de behöfva till sitt yrke, men ej åtfsitt folk, så mycket mindre, gom hela deras syfte nu går ut på alä genom dyra maschiners införskaffande förbättra sin vara och följa sin tid. Nästan hela Stadens bestånd beror ru på fabrikernas underhållande, ty Skeppsfarten, som förr florerede här, är alldeles i lägesvall, sedan farten genom