Aftonbladet – 1 november 1833, sida 1

UTRIEES. Gårdagens Tyska post, som ankom på e. m.; medför underrättelser från Madrid till den 12, från Paris till den 19, från London till den 20, samt från Hamburg till den 25 Oktober. SPANIEN. Upproret. synes icke hafva gripit vidare ikring sig, än som förmältes genom förra postens underrättelser. Tvertom har en insurgenthor, vid en träffning med de Kongl. trupparne i Navarra, blifvit slagen och skingrad, och dess anförare, den bekante Santos Ladron, tagen till-. fånga och skjuten. Öfverste Lorenzo, som med 400 man linietruppar blifvit skickad mot honom från Pamplona, träffade Santos Ladron 1 spetsen för omkring 800 frivillige vid Los Arcos, der det kom till en träffning. Insurgenterne blefvo drifna på flykten, och Santos Ladron med 33 af sina officerare, hvilka fordom hört till det Kongl. gardet, togs tillfånga. Han begärde ett samtal med vice-kungen af Navarra; men denne gaf i stället befallning att låta skjuta honom, hvilket också genast verkställdes. Man trodde att samma öde förested 30 af de fångna officerarne. I Vittoria synes sjelfva hufvudsätet vara för den Carlistiska styrelsen, i spetsen för hvilken står en viss Verastegui, som har 4 medlemmar af det högre presterskapet till bisittare i sin junta. De hafva bemäktigat sig de offentliga kassorna, och utgifvit en lång, fanatisk proklamation till invånarne i provinsen. Samtelige insurgenternes antal uppgifves till omkring 15,000. Å andra sidan voro truppar på marsch från Madrid, för att qväfva insurrektionen, och den bekante konstitutionelle anföraren el Pastor hade, på anmodan af general Castannon, begifvit sig från Bordeaux till generalens högqvarter i Tolosa, der han blifvit emottagen med stora hedersbetygelser, och utnämd till öfverbefälbafvare för alla frivilliga. Genast hade ban satt sig i rörelse med en temmelig stark korps emot insurgenterne, Innan han bei gaf sig till Spanien, fordrade han gisslan till sin säkerhet, hvilken också gafs honom i tvenne deputerade från Guipuscoa. På Castannons första inbjudning att förena sig med honom, hade han svarat, att han icke ville fäkta för absolutismen, hvars offer han blifvit; men genom sina utskickade hade Castannon sedermera gifvit honom så tillfredsställande försäkringar, att han lät öfvertala sig att gripa till svärdet för Drotiningens sak. Ingenting, säga Fransyska blad, kan förliknas vid hans intåg d. 13 Okt. i San Sebastian. Alla autoriteterne och bela befolkningen gick bonom till mötes, och allt var jubel och glädje. En au?